Tidens roll i musiken – från vinyl till TikTok-klipp

1954 klev Elvis Presley in i Sun Studios i Memphis för att spela in sin första publika låt ”That's all right, mama”. Resten är musikhistoria. Men hur har utvecklingen av det som vi lyssnar på varit sedan dess? 

– Historiskt var låtlängden begränsad av formatet, förklarar David Engström. En 45-varvs vinylsingel rymde bara några minuter per sida – vilket satte normen för poplåtar. Även album hade en maxlängd som formade lyssnarvanor. Ett extremt exempel är Mike Oldfields ”Tubular Bells” (1973) som blev två låtar på 26 respektive 23 minuter. Inte för att det var konstnärligt nödvändigt utan för att skivan behövde vändas. 

Det fanns också andra aspekter att ta hänsyn till när en ny låt skulle marknadsföras – både tekniska och publikmässiga. En gigantisk publik satt faktiskt hemma och lyssnade. 

– Radion förstärkte den här normen, fortsätter David Engström. En radiovänlig längd – ofta kring tre minuter – blev standard för att passa mellan pratsegment. Randall G. Pembrook visade i en studie från 1987 att alla poplåtar kortare än tre minuter i hans urval var inspelade före 1970. Det säger något om hur teknik och distribution styrde musiken. 

Som med alla normer cementerade av vuxenvärlden så kommer de till slut att utmanas av en yngre generation. Under sjuttiotalet växte hår och skägg fritt och proggrocken gjorde entré med band som Pink Floyd i bräschen. Låtar blev längre – inte sällan över 10 minuter – och hela album berättade ofta en sammanhängande historia. Singelspåret hamnade lite i skymundan för det nya sättet att berätta musikaliska historier. När 70-talet sedan övergick till 80-tal så fanns det en helt ny aktör på banan – MTV, med en strid ström av musikvideor. Och förändringarna har fortsatt ända fram tills idag med Tik Tok-generationens sätt att se på låtlängd. 

– Musikvideon påverkade längden – låten skulle passa ett visuellt format och hålla kvar tittaren, säger Tim Larsson. Samtidigt så påverkar olika media, exempelvis Tik Tok, hur musik konsumeras och lyssnas på. Min analys av popmusik den senaste tiden är att låtlängden har kommit tillbaka till när är man ”klar” med låten och jag upplever att vi är tillbaka till lite längre låtar igen. En snabb titt på Spotifys topp 50 lista över världen visar att snittet är cirka 3 minuter och 24 sekunder på de översta tio låtarna. 

Den klassiska uppbyggnaden i poplåtar: 

• Intro – vers – brygga - refräng
• Andra vers – andra brygga – andra refräng
• Stick eller middle 8 (kommer från engelskans 8 takter förändring)
• Ofta en dubbel slutrefräng 

Hur snabbt ska då exempelvis en refräng komma för att fånga lyssnaren?  

– I klassisk pop – så snabbt som möjligt, förklarar Tim Larsson. Syftet är att få lyssnaren att reagera och skapa ett starkt minne av låten – vilket är vanligt i populärmusik där titeln ofta är central. Låtar i Melodifestivalen har ofta refrängen inom 30 sekunder – ibland redan i introt. Refrängen bör upprepas minst tre gånger men variation är viktigt för att undvika monotoni. Samtidigt finns exempel som bryter mot alla regler. Faithless ”Insomnia” (1995) är 8:47 lång och den ikoniska hooken kommer först vid 6:50. Ändå blev den en enorm hit. 

– Det kan också handla om olika typer av repetitioner – som ett ljud, en ordfras eller en känsla som lyssnaren dras med i, fortsätter Tim. Om vi tittar tillbaka på 80-talet finns många exempel på riff – exempelvis gitarriffet i "Back in Black" med AC/DC eller synthriffet i "Take on Me" med A-ha – de skapar snabbt en tydlig identitet för låten och man behöver ofta bara någon sekund som lyssnare för att känna igen den. 

– Jag tror tyvärr att det behöver gå snabbt för att fånga en lyssnare, säger David Engström. I en värld av TikTok och YouTube-shorts klickar många vidare väldigt fort om de inte fångas direkt. 

För att exemplifiera ytterligare lämnar vi superkommersiell musik för att ta en titt på hårdrock och specifikt thrash metal och heavy metal. Slayer spelar snabbare än vinden och Iron Maiden kan sträcka ut sig i en evighet. Publiken är ofta den samma men dramaturgin helt annorlunda. Slayer levererar intensitet på rekordtid på albumet ”Reign in blood” (1986) som bara är 29 minuter långt. Iron Maiden däremot bygger episka berättelser som enskilt kan sträcka sig över 17 minuter. Slayer ger maximal energi på kort tid medan Iron Maiden erbjuder en musikalisk resa. 

– Inom hårdrocksvärlden är det vanligare med en tydlig fanbase, säger David Engström. Fansen älskar Iron Maiden, köper vinylen och lyssnar på hela resan. Men generellt är det en annan lyssnarkrets i dag som inte lyssnar på album på det sättet utan snarare på playlists på exempelvis Spotify. Tålamod med långa intron finns inte på samma sätt idag. 

Tempo 

BPM står för beats per minute. I 120 BPM så går det 120 slag på 60 sekunder vilket ger 2 slag per sekund. 

Finns det någon koppling mellan BPM i en låt och hitpotential? 

– Tempot kan vara så olika beroende på sammanhang och genre och det kan fortfarande vara en hit, säger David Engström. Jag tror vi kan vara överens om att ”My heart will go on” är en stor hit och även om jag kan tänka mig att den är inspelad mot en metronom på cirka 100 BPM så är pulsen den halva, alltså cirka 50. Ricky Martins ”Livin la vida loca” ligger på uppåt 180 BPM även om kanske många känner även den i halvtempo. Utan att stå på någon faktamässig grund i mitt svar så vill jag säga att generellt så har tempot i en låt ingen betydelse för att fungera bättre för att bli en hit än andra. 

Teknik 

Mängden musik har exploderat. 2023 tillkom cirka 120 000 nya låtar per dag på streamingtjänster – mycket av det AI-genererat. Tid som knapp resurs gäller nu inte bara låtlängd utan även lyssnarens uppmärksamhet. 

– Vi lyssnar mer på musik idag, säger Tim Larsson. Enligt branschorganisationen Ifpi (International Federation of the Phonographic Industry) så lyssnar vi i snitt tre timmar per dag. Men med skillnaden att i dag kan musiken ofta kan vara en bakgrundsaktivitet medan du gör annat och att det förr ofta var lite mera aktivt lyssnade. Tillgängligheten att kunna lyssna på det mesta som finns, var som helst och med ett riktigt bra ljud är ju såklart en positiv utveckling. 

– Vi ser AI som en kreativ källa och undervisar våra studenter på Musikhögskolan Ingesund i att använda olika AI-verktyg där man kan få ny input eller idéer framåt om man kör fast, säger Tim Larsson.  

– Förr var det en ritual att lägga på en vinyl och läsa konvolutet. I dag är musiken ofta bakgrund till något annat. Jag tror att sättet vi lyssnar på musik i dag gör att många är snabbare att skapa sig en hypotes om vad det är för låt och vad de tycker om den. 

Tid i musik är inte bara minuter och sekunder – det är dramaturgi, kontext och lyssnarens tålamod. Från vinylens begränsningar till Tik Tok-klipp, från episka metalresor till snabba pophooks är tid en osynlig men avgörande komponent i hur vi skapar och upplever musik. 

Oavsett vilket så fortsätter vi att jaga hooks och melodier. 

Rekommenderad snabb lyssning 

Napalm Death – ”You suffer” (1987) 0:04 

Ramones – ”Judy is a punk” (1976) 1:32 

Maurice Williams – ”Stay” (1960) 1:37 

Rekommenderad lång lyssning 

Faithless ”Insomnia” (1995) 8:47 

Iron Maiden – ”Empire of the clouds” (2015) 18:01 

Sleep – "Dopesmoker" (2022) 63:29 

Mer läsning 

Randall G. Pembrook jämför ett antal poplåtar från 1965–1984 och poängterar att alla av de analyserade låtarna som är kortare än tre minuter är inspelade före 1970. 

https://www.jstor.org/stable/40373844 

International Federation of the Phonographic Industry 

https://www.ifpi.org/ifpis-global-study-finds-were-listening-to-more-music-in-more-ways-than-ever/