Barns tandhälsa som jämlikhetsfråga

– Det vi framför allt vill förstå är vad som faktiskt fungerar i vardagen för de familjer där barnen har god tandhälsa, trots strukturella utmaningar, säger Mersiha Velić, doktorand i oral hälsa vid Karlstads universitet. 

Trots att Sverige har en välutbyggd och avgiftsfri barn- och ungdomstandvård ökar skillnaderna i barns munhälsa. Barn som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden löper större risk att utveckla karies, något som länge varit känt inom både forskning och praktik. Samtidigt finns det barn som behåller god munhälsa, trots svåra livsvillkor. Det är dessa barn och deras familjer som står i centrum för Mersiha Velićsforskning. 

– I stället för att enbart konstatera att riskerna finns vill vi identifiera de resurser och skyddande faktorer som kan förklara varför vissa barn inte får karies, säger Mersiha Velić. 

Ett perspektivskifte i forskningen 

Mycket av den tidigare forskningen om karies har haft fokus på riskfaktorer, som kostvanor, munhygien och socioekonomiska förutsättningar. Kunskapen om dessa samband är omfattande, men har inte lett till minskade skillnader i barns munhälsa. 

– Vi vet mycket om riskfaktorer, men betydligt mindre om skyddsfaktorer, säger Mersiha Velić. Studier visar också att förebyggande åtgärder som riktas mot enskilda risker inte räcker. Därför behövs ett perspektivskifte. 

Hennes forskning tar avstamp i ett salutogent perspektiv, där fokus ligger på vad som skapar och vidmakthåller hälsa. Genom intervjuer med föräldrar i områden med låg socioekonomi undersöker hon hur familjers vardagsliv, strategier och relationer till tandvården samspelar med barns munhälsa. 

– Det kan handla om rutiner, föräldrars förhållningssätt eller hur familjerna samverkar med aktörer som tandvård, BVC och skola, säger Mersiha Velić. Vi vill förstå helheten, snarare än att peka ut enskilda brister. 

Föräldrarnas erfarenheter i fokus 

En återkommande bild i intervjuerna är föräldrars starka engagemang för sina barns hälsa, men också de utmaningar som vardagen kan innebära. 

– Föräldrarna beskriver ofta en vilja att göra rätt, men också hur svårt det kan vara att få vardagen att fungera, säger Mersiha Velić. Det handlar inte bara om kunskap, utan om tidsbrist, livssituation, arbete, sociala sammanhang och rutiner. 

Dessa berättelser får sällan utrymme i den offentliga debatten om barns tandhälsa. Genom att lyfta fram erfarenheter från familjer som lyckats hålla sina barns tänder kariesfria vill forskningen bidra med ett mer nyanserat och mindre skuldbeläggande perspektiv. 

– Vi ser ett stort värde i att fokusera på det som fungerar, säger Mersiha Velić. Det ger möjligheter att lära av varandra och utveckla mer stödjande arbetssätt. 

En del av ett större forskningsprojekt 

Studien ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet PRODECC, som kombinerar intervjuer, enkäter, registerdata samt biologiska prover från sexåringar i Värmland. Tillsammans ska projektets olika delar bidra till en mer komplett förståelse av varför karies drabbar barn olika. 

– Kariessjukdom är multifaktoriell. Min avhandling fokuserar på de sociala, beteendemässiga och strukturella aspekterna, medan andra delar av projektet undersöker biologiska faktorer, säger Mersiha Velić. Tillsammans ger det en helhetsbild. 

Enkäter har skickats till alla sexåringars föräldrar i regionen, och snart påbörjas analysarbetet. Bland annat undersöks resiliens, motståndskraft, som en möjlig skyddande resurs hos föräldrar till barn utan karies. 

Från kunskap till praktik 

Målet med forskningen är inte bara ökad förståelse, utan också att bidra till förändring i praktiken. Enligt Mersiha Velić finns det potential att relativt snabbt utveckla vissa delar av tandvårdens arbetssätt. 

– Hur man kommunicerar med föräldrar eller hur stöd anpassas efter familjers olika behov är exempel på sådant som kan förändras på kort sikt, säger Mersiha Velić. Andra förändringar kräver organisatoriska eller politiska beslut och tar längre tid. 

På sikt hoppas hon att resultaten ska kunna ligga till grund för mer hälsofrämjande och jämlika insatser inom tandvården. 

– Att se barns tandhälsa som en jämlikhetsfråga, snarare än en fråga om individuella val, är centralt. Det kräver tidiga, långsiktiga och relationella insatser samt samverkan mellan tandvården och andra samhällsarenor, avslutar Mersiha Velić.