Skönlitteratur som kunskapsform för queera liv

Syftet med denna panel är att ur ett tvärvetenskapligt perspektiv utforska skönlitteratur som källa till kunskap om queera liv. Skönlitteraturen har haft en stor betydelse både för queer aktivism och forskning. Den har stått i centrum för queer och trans teoriutveckling i Sverige (t.ex. Björklund & Lönngren 2020, Holmqvist 2017, Kivilaakso, Lönngren och Paqvalén 2012, Rosenberg 2002). Internationellt finns många inom queerforskningen betydelsefulla bidrag som utifrån skönlitteratur utvecklar nya begrepp och angreppssätt, från Sedgwicks inflytelserika Epistemology of the Closet (1990), Loves Feeling Backward (2007) till Elizabeth Freemans Time Binds (2020).

Som McKinney har framhållit i Information Activism. A Queer History of Lesbian Media Technologies (2020) finns också en stark tradition i HBTQIA+rörelsen av att identifiera, katalogisera och dela litteratur som förmedlar subjektiva erfarenheter av normbrytande genusidentiteter och praktiker. Marginaliserade grupper lämnar ofta tomrum efter sig i historiska arkiv, i synnerhet när det gäller subjektiva berättelser. Queera erfarenheter i fiktionsberättelser saknar det sanningsanspråk som historiska källor har, men kan som Doan föreslagit istället betraktas som en viktig del i ett queert kulturellt minne (“Queer History/Queer memory”, GLQ, 2017). Vilken roll kan skönlitteraturen spela i att förstå detta kulturella minne? Vilka vetenskapliga praktiker, metoder eller infrastrukturer behövs för att tillvarata skönlitteraturen som en queer kunskapskälla?

Panelen inbjuder forskare från olika discipliner som arbetar med skönlitteratur som källmaterial samt professionella och aktivister som arbetar med att skapa digitala eller fysiska resurser där queer skönlitteratur samlas och/eller tillgängliggörs. Det finns en utbredd medborgarforskning om HBTQI-litteratur i form av webbsidor och bloggar som på ideell basis samlar och beskriver relevanta texter, exempelvis Skeva sidor, Bögbibblan och Lesbiska boktips, och deltagare med erfarenhet av detta välkomnas särskilt. Panelen tar avstamp i det pågående infrastrukturprojektet Queerlit. Metadata och sökbarhet för HBTQI- litteratur som syftar till att utveckla ett ämnesordssystem för mer precis beskrivning av HBTQI i svensk skönlitteratur, samt att konstruera en databas med denna litteratur som också ska integreras i den nationella katalogen LIBRIS. Detta projekt reser en mängd frågor av mer generell och teoretisk och metodisk relevans, exempelvis:

• Vilka queera epistemologier kan just skönlitteraturen bidra med?

• Representation av HBTQI i skönlitteratur förhållande till queer läsning

• Vilka sökvägar och resurser behövs för att stödja forskning på svensk HBTQI-litteratur?

• Skönlitteraturens roll i relation till andra typer av källor i utforskandet av ett queert kulturellt minne

Efter en inledning om dessa frågor i relation praktiska och teoretiska överväganden i projektet Queerlit öppnar panelen för presentationer som utifrån andra forskningsprojekt, professionella praktiker eller ideella initiativ reflekterar över dessa eller näraliggande frågor.

Jenny Bergenmar1, Olov Kriström2 and Sebastian Lönnlöv3

1Professor, Projektledare Queerlit, Institutionen För Litteratur, Idéhistoria Och Religion, GÖTEBORGS UNIVERSITET

2Fil.Mag, Bibliotekarie, Projektet Queerlit Samt Queerrörelsens Arkiv Och Bibliotek (QRAB), Institutionen För

Litteratur, Idéhistoria Och Religion, GÖTEBORGS UNIVERSITET

3Fil. Mag, Bibliotekarie, Projektet Queerlit, Författare Och Ansvarig För Skeva Sidor, Institutionen För Litteratur, Idéhistoria Och Religion, GÖTEBORGS UNIVERSITET