Lärdomar av #metoo: Betydelsen av feministiska infrastrukturer

Syftet med denna panel är att presentera och diskutera forskning om #metoo, främst i Sverige, ur ett tvärdisciplinärt perspektiv. Panelen samlar forskare från olika discipliner som data- och systemvetenskap, genusvetenskap, juridik, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, och statsvetenskap för att belysa hur #metoo-aktivismen i Sverige beskrivits och organiserats, samt vilka konsekvenser aktivismen haft för olika områden. Särskilt kommer frågan om betydelsen av feministiska infrastrukturer diskuteras.

#metoo rörelsen är väl debatterad i medierna och ledde i Sverige även till att hundratusentals kvinnor från olika branscher och områden slöt upp bakom ett stort antal upprop, med långtgående konsekvenser inom vissa områden. Trots initialt fokus på kända personer är rörelsen i hög grad en gräsrotsrörelse, som har utvecklats globalt och organiskt utanför etablerade politiska rörelser. Den har organiserats i slutna diskussionsgrupper och i privatägda sociala medier och diskuterats offentligt på tidningars ledarsidor, i tv-soffor och i webb-magasinens kommentarsfält. I tusental har deltagare vittnat om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp, i vad som kan beskrivas som ett kollektivt sorgearbete. Fackförbund, intresseföreningar, politiska partier och myndigheter har reagerat med lagförslag och utredningar, och i vissa fall har enskilda personer hängts ut och/eller stängts av från sin yrkesverksamhet.  #metoo har förändrat inte bara politiken utan brutit ett  starkt tabu i hela samhället, och dessutom inneburit djupt omvälvande personliga erfarenheter för de deltagande.

Organisationen av #metoo visar även hur sociala medier kan underlätta möjligheten att initiera kontakt och utveckla gemenskap med en mångfald av globalt utspridda intressegrupper, samtidigt som åtskillnaden mellan olika lokala sociala sammanhang minskar och ibland kollapsar då de inte särskiljs av tid och rum eller beaktar traditionella sociala hierarkier.

Storleken på de slutna grupperna online minskar också skillnaden mellan privata och publika rum, ibland med rättsliga

följder. Den särskilda organiseringen av rörelsen i Sverige, i bransch- och intressespecifika grupper, innebär också intressanta jämförelser av olika områden då mottagandet av rörelsen visade graden av etablerade feministiska infrastrukturer inom olika samhällsområden, och pekar ut intressanta strukturella förhållanden.

Panelen samlar några av forskarna i ett större nätverk av 30-talet forskare som haft ett kontinuerligt kunskapsutbyte sedan 2019 då vi organiserade ett första möte av flera i samband med G19 i Göteborg. Under våren kommer en antologi ut på svenska på Nordic Academic Press som samlar forskning av 12 forskare ur nätverket.

Karin Hansson1, Malin Sveningsson2 and Hillevi Ganetz3

1Docent I Data- Och Systemvetenskap, Lektor I Medieteknik, Institutionen För Naturvetenskap, Miljö Och Teknik, Södertörns Högskola

2Professor I Kommunikationsvetenskap, Professor I Kommunikationsvetenskap, Institutionen För Journalistik, Medier

Och Kommunikation JMG, Göteborgs Universitet

3Professor I Genusvetenskap, Emeritus, Institutionen För Etnologi Religionshistoria Och Genusvetenskap, Stockholms Universitet