Genus, arbete och plats

Att arbete är könskodat är väletablerat. Olika yrken, befattningar och arbetsuppgifter är könsmärkta/genuskodade, det vill säga antas vara mer eller mindre lämpade för ett visst kön (Acker, 1990). Likaså är arbetsmarknaden en del av att skapa och återskapa genusrelationer (McDowell, 1999, 2004). Arbetsmarknaden formas med andra ord av uppfattningar om könsspecifika ’lämpliga’ arbetsuppgifter, men den är också aktiv i att skapa dessa uppfattningar. Även inom organisationer skapar föreställningar om huruvida kvinnor eller män är lämpade för ett visst yrke eller vissa arbetsuppgifter segregation.

Genom att studera en organisations struktur och kultur synliggörs föreställningar om, och antaganden om, mäns och kvinnors positioner och relationer som konsekvenser av organisationens könsordning (Wahl et.al., 2018). Fokus överförs på så sätt från individuella egenskaper och förmågor till den organisatoriska genusordning som formar och villkorar kvinnors och mäns positioner på en arbetsplats och inom ett yrke. Det är ett ihållande mönster som upprepas, även när organisationer går igenom organisatoriska förändringar (Acker, 1990). Forskning med fokus på materiella och rumsliga aspekter av arbetets organisering (t.ex. Hofbauer, 2000; Dale och Burrell, 2008) visar att strukturen i en organisation ofta kan förklaras genom arbetstagarnas positionering i den fysiska miljön på själva arbetsplatsen. Vissa typer av kroppar passerar obemärkt på vissa platser, medan andra ses som normbrytare genom sin blotta fysiska närvaro i rummet (Puwar 2004). Få studier analyserar hur genus, arbete och plats samverkar i skapandet av organisationers genusmönster och hur de påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor.

Denna session fokuserar därför på forskning som kombinerar de tre perspektiven genus, arbete och plats, baserat på argumentet att könskodning av arbete och könskodning av plats måste förstås som en enhet för att verkligen förstå arbetslivets genusrelationer (Hanson och Pratt, 1995; Kobayashi et al., 1994; Johansson och Lundgren, 2015; McDowell, 2004, 2012; Tyler och Cohen, 2010).

Denna session efterlyser bidrag som teoretiskt och/eller empiriskt undersöker rumslig könssegregering av arbete, könskodning av arbetsplatser, rumsliga analyser av arbetets organisering, feministisk arbetsgeografi och studier som på olika sätt engagerar sig i arbete, plats och kön.

Referenser

Acker J (1990) Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organizations. Gender & Society, 4(2): 139-158.

Dale, K. & Burrell, G. (2008) The spaces of organization and the orgaisation of space. Power, identity and materiality of work.

Hanson S and Pratt G (1995) Gender, work, and space.

Hofbauer, J. (2000) Bodies in landscape: On office design and organization. In J. Hassard, et.al (Eds.) Body and organization. Johansson K and Lundgren A S (2015) Gendering boundary work: exploring excluded spaces in supermarket job rotation.

Gender, Place and Culture, 22(2): 188-204.

Kobayoashi A et.al (1994) Introduction: Placing Women and Work. In: Kobayashi A (ed) Women, Work and Place.

McDowell L (1999) Gender, Identity and Place – Understanding Feminist Geographies.

McDowell L (2004) Thinking through work: Gender, power and space. In: Barnes T J, et.al. (eds) Reading economic geography.

McDowell L (2012) Gender, work, employment and society: feminist reflections on continuity and change. Work, Employment and Society. 28(5): 825-837.

Puwar, Nirmal (2004). Space invaders. Race, gender and bodies out of place.

Tyler M and Cohen L (2010) Spaces that matter: Gender performativity and organizational space. Organization Studies, 31(2): 175–198.

Wahl, A et.al. (2018) Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön.

Lena Grip1, Alma Persson2 and Ulrika Jansson3

1Fil. Dr, Lektor , Geografi, Media & Kommunikation, Karlstads Universitet

2Docent, Lektor, Tema Genus, Linköpings Universitet

3Fil. Dr, Senior Utredare, Sekretariatet För Genusforskning, Göteborgs Universitet