Beslut för hållbar utveckling: Nya idéer kring samverkan för ett bättre kunskapsunderlag i miljömål
Juridiken är ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar utveckling. Det har riktats kritik mot att den inte är ett
effektivt styrmedel. Det finns ett stort intresse från både näringsliv och myndigheter att skapa effektivare
miljöprövningar. Mark- och miljödomstolarna har dock svårt att hantera miljöns komplexitet eftersom de krav
som ställs på en rättslig prövning: rättssäkerhet, förutsebarhet och likabehandling, kräver avgränsade och
uppdelade processer. Därför är det viktigt att det kunskapsunderlag som domstolarna har att utgå ifrån på ett
mer konkret sätt kan beskriva komplexa samband mellan exempelvis klimat, vatten och biologisk mångfald. Om
komplexiteten i miljöfrågan presenteras på ett sätt som domstolarna kan hantera finns en möjlighet att
effektivisera juridiken som ett styrmedel för hållbar utveckling.
Detta projekt utgår från processen som sker innan en ansökan har lämnats in till domstolen, specifikt den samverkansprocess (här både samråd och samverkan) som sker innan domstolsprövningen. Samverkansprocesserna är viktiga för framställandet av det material det vill säga den kunskap, som domstolen har att utgå från i sin prövning. Dessa processer är inte lika begränsade som domstolsprövningarna utan kan ta in fler aspekter. Projektet kommer att använda omprövningarna av vattenkraftverk i reglerade älvar som fall. Dessa omprövningar är av särskilt intresse eftersom dess samverkansprocess är under uppbyggnad. Dessutom kommer omprövningarna av vattenkraftverken ha en stor och komplex påverkan på samhället och miljön. Nästan hälften av Sveriges el kommer från den klimatvänliga vattenkraften som dessutom behövs för att effektivt kunna utnyttja andra klimatvänliga kraftslag som vind och sol. Tyvärr har vattenkraften stora negativa konsekvenser för naturen kring älvarna, eftersom många arter är beroende av att kunna röra sig längs med älven och av en naturlig variation i vattenflödet. Vattenkraften påverkar även fiske och förmågan att hantera översvämningar.
Projektet är tvärvetenskapligt. Eftersom de miljörättsliga processerna ska täcka samhälleliga, naturvetenskapliga och rättsliga faktorer är det viktigt att ha ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta angreppssätt ligger också i linje med projektets syfte att ge bättre verktyg till praktiker (ett bättre kunskapsunderlag). Med utgångspunkt i detta perspektiv kommer projektet engagera intressenter aktivt i olika delar av forskningsprocessen. För datainsamling kommer flera olika metoder kommer att användas, såsom intervjuer, observationer och workshoppar. Projektet består av fem delar:
- Kunskapsinventering med utgångspunkt att skapa ett teoretiskt ramverk för att bedöma vad en hållbar kunskapsbas är.
- Studie av samverkansprocesser och deras effekt på domstolsbeslut.
- Identifiering och anpassning av kunskapsresurser och verktyg.
- Testning av resurser och verktyg.
- Framtagande av rekommendationer.
Om projektets första fyra år faller väl ut kommer ytterligare fyra år att finansieras. Under den projekttiden ligger fokus på att testa och utveckla verktygen på andra områden där miljöprövningar görs samt disseminera projektets resultat. Projektets mål är att bidra med en ökad förståelse för hur domstolarnas kunskapsunderlag kan förbättras utifrån miljöbalkens syfte om en hållbar utveckling. Resurser och modellverktyg för samverkan och beslutsunderlag i en svensk miljörättskontext kommer identifieras, anpassas och tillgängliggöras för praktiken. Förutom en ökad kunskapsförståelse kommer projektet att ta fram:
- förslag på lagstiftning och allmänna råd för ett bättre kunskapsunderlag
- utbildningsmaterial för studenter (miljövetare och juriststudenter) på en avancerad nivå, .
- en kurs som riktar sig till länsstyrelsen och andra (t. ex. konsulter och miljösamordnare på kommuner och företag) som behöver kunna driva processer som förberedelse för domstolsprövningar.