Bostadsbränder och äldre personer – tvärvetenskapliga framgångsfaktorer för reducering av döda och svårt skadade

Av de cirka 100 dödsbränder som förekommer i Sverige varje år sker omkring 75 procent i bostaden och en grupp som återkommer som särskilt utsatt är äldre personer. Målet med forskningsprojektet var att undersöka och analysera framgångsfaktorer som inneburit att bostadsbränder bland äldre inte lett till allvarligare skada eller död.

Projektresultat

Genom ett antal studier på olika samhällsnivåer kan detta projekt konstatera att ett av de största hindren för att uppnå nollvisionen inom brandområdet är de samhällsprocesser som stödjer ett ökat ensamboende. Även om tidseffektiva räddningstjänster samt tidiga insatser från till exempel hemtjänst eller grannar är tydligt livräddande, verkar inte dessa typer av åtgärder kompensera ensam-boendets risker fullt ut. Inte heller finns det tillgänglig teknik som på ett tillfredställande sätt kan kompensera. Från ett vidare samhällsperspektiv är det viktigt att konstatera att samboendet är en skyddsfaktor för många andra oönskade händelser förutom brand. Därav är det uppenbart att den ökade branddödligheten bland ensamboende är snarare ett symptom på en större samhällsutveckling som svenska samhällsaktörer kan behöva se över.

Detta projekt ämnade angripa problematiken med förhöjd brandrelaterad dödlighet bland äldre från ett tvärvetenskapligt perspektiv men också utifrån olika samhällsnivåer och tidsperspektiv.

I praktiken innebar detta att projektet kunde identifiera potentiella framgångsfaktorer både på individnivå (t.ex. genom tekniska innovationer eller informationskampanjer), lokalsamhällesnivå (t.ex. räddningstjänstens tid till insats, agerande av socialtjänst/hemtjänst, m.m.) samt på en övergripande samhällsnivå (t.ex. med avseende på lagar, tillämpningsföreskrifter, m.m.)

Projektet var uppdelat på fem arbetspaket:

  • Makroperspektivet
    Varför varierar risken för brandrelaterad dödlighet bland äldre kraftigt mellan olika länder? Arbetspaketet studerade internationella skillnader med målsättningen att identifiera potentiella skyddsfaktorer i lagstiftning, kulturer, samhällsupplägg, m.m.
  • Mesoperspektivet
    Arbetspaketet fokuserade på framgångsfaktorer på lokalsamhällenivån med utgångspunkt i enkätdata och befintlig registerdata. Resultaten kompletteras med intervjuer för att skapa en djupare förståelse för händelseförlopp.
  • Mikroperspektivet
    Arbetspaketet fokuserade på individuella, tekniska och bostadsrelaterade skyddsfaktorer.
  • Framtidsperspektivet
    Demografiska framtidsscenarier talar för växande problem. Där kan nyutvecklade tekniska och digitala hjälpmedel potentiellt verka som motkraft. Arbetspaketet fokuserade på hjälpmedel som från en teoretisk ansats kan utgöra skyddsfaktorer i framtiden.
  • Slutrapport
    Sammankoppling av arbetspaketen och forskningsprojektets övergripande slutsatser 

Forskningsprojektet var ett samarbete mellan Karlstads universitet (KaU), Lunds Tekniska Högskola (LTH), Research Institute of Sweden (RISE) och Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESH).

Resultat