Möt en forskare - öppna seminarier

Beredskap i skolan - nu och då

Skolan hade en viktig roll i totalförsvaret under kalla kriget. Nu har skolan åter införlivats i totalförsvaret och det behövs kunskap om hur barns och ungdomars rättigheter påverkas i kriser och krig, samt hur deras möjlighet till delaktighet kan tillgodoses. Johan Samuelsson berättar om ett nytt projekt där forskare från Lund (som ansvarar för projektet), Karlstad och Uppsala undersöker hur svensk beredskapspedagogik formades och förändrades under kalla kriget och dess omedelbara efterföljd, 1945–2000. Via samtida och historiska exempel kommer frågan om hur en relevant beredskapspedagogik kan utformas idag.

Projektet utgår från att historiska undersökningar av 1900-talets krisberedskap kan ge värdefulla insikter om barns roller i samhällelig krishantering idag. Tidigare forskning har visat att kalla krigets svenska skola präglades av internationalism och fredsfostran. Att skola och föreningsliv också spelade en viktig roll för försvarsfostran är i det närmaste helt outforskat. 

I presentationen kommer beredskapspedagogikens utformning och förändring under kalla kriget presenteras. Fokus ligger bland annat på spänningsfältet mellan fredsfostran och militär beredskap. En diskussion om skolans roll för det psykologiska försvaret kommer också att föras.

Tid: Onsdag 24 sept kl. 12:00-12:45

Plats: Studieverkstaden, Universitetsbiblioteket (plan 3) och Zoom webinar 

Gamla soldatnamn och nutida släktnamn

Visste du att gamla soldatnamn utgör en betydande del av våra nutida släktnamn?

Många av soldatnamnen bildades redan i slutet av 1600-talet och ärvdes ofta av nya soldater då avskedade eller stupade soldater skulle ersättas. Soldatnamnen bildades ofta med en tydlig koppling till ortsnamn, till exempel namnen på de gårdar som soldaterna kom ifrån, som låg till grund för soldatnamnen. Några exempel på detta är Egman från Egenäs, Kilman från Kilene och Rattfält från Rattsjöberg. 

Roland Anderssons avhandling Ekberg, Ljung och Rattfält: Soldatnamn i Värmland 1684-1900 handlar om soldatnamn bland indelta soldater och fältjägare i Värmland. Hör honom berätta om sin forskning inom ämnet.

Roland Andersson arbetar som skrivhandledare på Karlstads universitetsbibliotek.

Tid: Onsdag 7 maj kl. 12:00-12:45

Plats: Studieverkstaden, Universitetsbiblioteket (plan 3) och Zoom webinar 

Exploring the future of solar energy

Solar cells are made of semiconductors that absorb light and convert it to electricity. Solar cells, based on crystalline inorganic semiconductors like silicon and gallium arsenide, convert light to electrical power efficiently and have long operational lifetimes. But their fabrication requires great care, high temperatures and clean-room conditions. The dominant part of photovoltaics research has been focused on two new classes of solar cell materials: organic molecules and halide perovskites. Both of them are processed from solution at room temperature and became promising, alternative, low-cost renewable energy technologies.

The photoactive layer of an organic solar cell (OSC) is based on a mixture of electron donating and electron accepting molecules. In recent years extensive research in organic synthesis has led to new high-performance electron acceptors yielding record power conversion efficiencies of approximately 20%. Other advantages of OSCs are their flexibility, transparency, light weight, and inexpensive large area production.

Some of the research topics in this field are: 

1. the control of the donor-acceptor film morphology and the understanding of the photophysics that determines the OSC performance;
2. the understanding of degradation processes of the molecular materials to improve the photostability of the OSCs, and
3. the transition to more environmentally friendly solvents in the fabrication of OSCs.

Ellen Moons is a professor of physics at Karlstad University and a member of the Royal Swedish Academy of Science in the discipline of physics.  

Time: Wednesday April 23 kl. 12:00-12:45

Place: The Learning lab, Karlstad University Library (floor 3) and Zoom webinar 

Fotboll, samhälle och identitet

Fotboll är inte bara världens mest älskade sport, den är också en av de mest lönsamma industrierna. Bortom spänningen på planen och de ekonomiska intäkterna har fotboll djupa sociala, kulturella, religiösa och politiska dimensioner.

På senare tid har vi sett en ökning av religiöst uttryck bland spelare och fotbollsklubbar, på sätt som kan röra såväl identitet som politik. I den här presentationen kommer Leif Stenberg att presentera forskningen i sambandet mellan fotboll, samhälle, politik och religion med exempel från olika länder, främst Mellanöstern, och hur det kan ta sig uttryck i samhället.

Leif Stenberg är gästprofessor i religionsvetenskap vid Karlstads universitet och professor vid Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University, London. I juni 2025 släpps boken The Beautiful Game on a Muslim Pitch: How Football and Religion are Shaping Identity and Society där Leif Stenberg tillsammans med Aaron Hughes är redaktörer. Boken ges ut av Edinburgh University Press.

Tid: Onsdag 19 mars kl. 12:00-12:45

Plats: Studieverkstaden, Universitetsbiblioteket (plan 3) 
och Zoom webinar 

Friska tänder! Studier i munhälsa

Förebyggande tandvård har pågått i Sverige sedan 1970-talet vilket ökat våra möjligheter att ha kvar våra egna tänder och undvika proteser. Friska tänder hela livet är ändå ingen självklarhet och god munhälsa handlar om mer än att borsta tänderna. 

Ulrika Lindmarks forskning har sin utgångspunkt från hälsans ursprung, s.k. Salutogenes; frågan om hur vi kan bevara och främja en god munhälsa. Hon studerar vilka friskfaktorer som har betydelse, både de vi själva har och de som finns runt oss. Samverkan mellan tandvård och samhällsaktörer som socialtjänst, skola och äldreomsorg är också en viktig faktor.

I sin föreläsning berättar Ulrika Lindmark framförallt om två studier som berör betydelsen av samverkan för att bibehålla friska tänder bland barn, och främjandet av god munhälsa bland äldre med behov av stöd.

Läs mer om studierna här:

• Skyddande faktorer för att förhindra karies i tidig barndom
• Gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan (GAPA)

Tid: Tisdag 25 februari kl. 12:00-12:45

Plats: Studieverkstaden, Universitetsbiblioteket (plan 3) och Zoom webinar