Systematiska översikter
Syftet med en systematisk översikt är att summera all tillgänglig och relevant forskning för en specifik frågeställning. Systematiska översikter är en grundläggande och väletablerad del av evidensbaserad medicin, men används mer och mer även inom andra ämnesområden.
Den här sidan handlar om systematiska översikter och riktar sig framförallt till dig som är doktorand eller forskare. Om du är student på grund- eller masternivå och ska göra en systematisk översikt ska du snarare genomföra en strukturerad litteraturstudie med inslag från den metodologi som används för systematiska översikter.
Arbetet med systematiska översikter inleds med att ett protokoll upprättas och registreras. Exempel på databaser där protokoll kan publiceras är Prospero, Campbell, Cochrane, Open Science Framework (OSF) samt Collaboration for Environmental Evidence (CEE). Syftet är att kontrollera så att inte en liknande studie redan är registrerad, att undvika bias samt att göra processen transparent. Protokollet måste följas och om ändringar görs i processen så måste även protokollet justeras.
Sökprocessen
En central del av en systematisk översikt utgörs av en omfattande strukturerad litteratursökning, som redovisas i den publicerade artikeln eller rapporten. Sökningar utförs i flera databaser, med sökstrategier som är inriktade på hög sensitivitet och med i förväg fastställda urvalskriterier. Eftersom sökstrategin måste vara transparent och upprepningsbar är det viktigt att alla steg noggrant dokumenteras. Sökbegrepp, inklusions- och exklusionskriterier samt sökta databaser ska redovisas.
Här är ett exempel på hur inklusions- och exklusionskriterier kan formuleras:
|
Inklusion |
Exklusion |
|
peer-review artiklar |
INTE peer-review artiklar |
|
publicerade 2000-2020 |
publicerade före år 2000 |
|
språk: engelska |
andra språk än engelska |
|
ålder: 18 år - 45 år |
barn upp till 17 år samt vuxna över 45 år |
Det vanliga är att man använder någon typ av metod för att strukturera sin sökprocess, t.ex. PICO.
Urval och relevans
I arbetet med att dokumentera sök- och urvalsprocessen kan ett PRISMA-diagram användas.
Det krävs att två personer gör relevansbedömningen oberoende av varandra. Referenshanteringsprogram och screeningprogram underlättar hanteringen av en stor mängd referenser. Exempel på referenshanteringsprogram är EndNote och Zotero där du bl. a. kan organisera dina referenser i grupper och ta bort dubbletter.
För själva screeningprocessen kan du behöva en annan typ av program, dels för att enklare göra urvalet oberoende av varandra, dels för taggning av inklusions- och exklusionskriterier. Exempel på screeningprogram är Rayyan och Covidence.
Är du doktorand eller forskare och ska göra en systematisk översikt och behöver hjälp med att söka litteratur? Kontakta i så fall bibliotekets forskar- och publiceringsstöd via mejl forskarstod@kau.se.