Äldreomsorgen och kampen om tiden
I äldreomsorgen och framför allt hemtjänsten har formerna för anställning förändrats radikalt under senare år. Osäkerheten kring när, var och hur personalen ska jobba har ökat genom system som till exempel ”informella” korttidsvikarier, splittrade scheman med minut-planering av arbetstiden i mobilen. I projektet "Den organiserade osäkerheten inom äldreomsorgen. Om kvalitet, förutsättningar för motstånd och personalens vilja att stanna kvar” undersöker forskare från Karlstads universitet och Linnéuniversitetet vilken betydelse den organiserade osäkerheten har för kvalitet i arbetet, arbetsmiljö och personalens benägenhet att stanna inom yrket.
Äldreomsorgens utveckling mot förändrade anställningsformer har skapat särskilt osäkra arbetsvillkor för vårdbiträden och undersköterskor. De upplevs som osäkra villkor och påverkar även hur man kan planera sin fritid. Liksom inom flera andra sektorer på arbetsmarknaden går utvecklingen mot en ökad otrygghet och individualisering. Samtidigt står Sverige inför en stor utmaning med kraftigt ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft i äldreomsorgen. Projektet belyser utvecklingen mot den osäkerhet som äldreomsorgsarbetet präglas av samt vilka konsekvenser detta får för de anställda och för insatsernas kvalitet.
Centralt för projektet är att organiserad osäkerhet antas ha olika innebörder för olika kategorier av anställda utifrån ålder, kön och etnicitet.
Syftet med studien är att undersöka hur äldreomsorgsarbetet påverkas av en långsiktigt organiserad osäkerhet vad gäller anställningsförhållanden. Det är främst fyra frågor som står i fokus:
- Vilken betydelse har organiserad osäkerhet för hur omsorgsarbetet utförs och hur påverkar det kvaliteten på insatserna?
- Vad betyder organiserad osäkerhet för personalens benägenhet att stanna kvar i yrket?
- Vad betyder organiserad osäkerhet för upplevelsen av arbetet för olika kategorier av personal inom äldreomsorgen vad gäller ålder, kön och etnicitet?
- Vilka individuella och kollektiva motståndsstrategier använder personal för att hantera organiserad osäkerhet?
Två kommuner, en i en större stad och en på landsbygden, deltar i studien. Genom intervjuer med chefer, granskning av avtal, scheman och policydokument samt inte minst individuella intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden, fokusgrupper och jobbskuggning i vardagen kommer forskarna att ta reda på hur de osäkra anställningsförhållandena påverkar verksamheten i en av Sveriges största sektorer.
Projektet pågår under 2023 – 2026 och har tilldelats 5 miljoner kronor av Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Linnéuniversitetet.