Vad räknas som diskriminering och kränkning?

Konflikter och orättvist bemötande är inte samma sak som diskriminering. Oenigheter, meningsskiljaktigheter och kortvariga samarbetssvårigheter kan uppstå i alla grupper. Det är inte samma sak som diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling.

I vardagligt språk används ordet diskriminering ofta om orättvis behandling. Men enligt lagen krävs mer än så. För att något ska räknas som diskriminering måste tre saker vara uppfyllda:

• någon har blivit missgynnad eller kränkt
• det finns samband med en diskrimineringsgrund
• händelsen stämmer in på en av diskrimineringsformerna

Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringslagen förbjuder särbehandling som har samband med någon av följande grunder:

• Kön
  Att någon är kvinna eller man. Skyddet gäller också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. (Enligt DO omfattar begreppet både biologiskt kön och könsidentitet i övergång.)
• Könsidentitet eller könsöverskridande uttryck 
  När en person inte identifierar sig som kvinna eller man, eller uttrycker sin könsidentitet på ett sätt som inte stämmer med det kön som registrerats vid födseln - till exempel genom kläder, frisyr eller kroppsspråk.
• Sexuell läggning 
  Skyddet gäller oavsett om någon är heterosexuell, homosexuell, bisexuell, pansexuell, asexuell eller queer. Ingen sexuell läggning får leda till sämre behandling i utbildning eller arbetsliv.
• Etnisk tillhörighet 
  Innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg, språk eller andra liknande faktorer. Eftersom alla människor har minst en etnisk tillhörighet, kan diskriminering på denna grund riktas mot många olika grupper.
• Religion eller annan trosuppfattning 
  Omfattar både religiösa övertygelser (t.ex. kristendom, islam, judendom, buddhism, hinduism) och icke-religiösa övertygelser (t.ex. ateism eller agnosticism). Politiska eller etiska värderingar utan koppling till tro omfattas dock inte.
• Funktionsnedsättning 
  Innebär varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persons funktionsförmåga som kan bero på skada, sjukdom eller annan orsak. Tillfälliga begränsningar räknas inte enligt lagen.
• Ålder
  Avser uppnådd levnadslängd - alltså skyddet gäller oavsett om du är yngre eller äldre. Ålder får inte vara skäl för sämre behandling. 
   
• Läs mer om diskrimineringsgrunderna på do.se

Former av diskriminering

Diskrimineringslagen beskriver sex sätt som diskriminering kan ta sig uttryck på. En händelse räknas som diskriminering om den stämmer in på någon av dessa former. Läs gärna mer om diskrimingeringsformer på do.se (länk)

• Direkt diskriminering
  När någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation på grund av en diskrimineringsgrund.
• Indirekt diskriminering
  När en till synes neutral regel eller rutin i praktiken missgynnar en viss grupp.
• Bristande tillgänglighet
  När en person med funktionsnedsättning inte ges möjlighet att delta på samma villkor som andra, trots att rimliga anpassningar hade kunnat göras.
• Trakasserier
  Oönskat beteende som kränker någons värdighet och har koppling till en diskrimineringsgrund.
• Sexuella trakasserier
  Oönskat beteende av sexuell natur som kränker någons värdighet. Här krävs ingen koppling till en diskrimineringsgrund.
• Instruktioner att diskriminera
  När någon uppmanas eller beordras att diskriminera någon annan, till exempel av en person i högre ställning.

Kränkande särbehandling

Alla otrevliga situationer är inte diskriminering enligt lag, men kan ändå vara allvarliga. Kränkande särbehandling handlar om återkommande eller tydligt respektlösa beteenden som kan skapa en dålig arbets- eller studiemiljö.

Arbetsmiljöverkets regler gäller främst anställda, men universitetet har ansvar även för studenters arbetsmiljö. Det innebär att vi ska hantera situationer där en student upplever sig utsatt, till exempel vid mobbning, utfrysning eller liknande beteenden.

Härskartekniker

Härskartekniker är sätt att förminska eller kontrollera någon i en grupp. Genom att känna igen dem blir det lättare att hantera och bemöta situationen när vi själva eller andra utsätts.

Exempel på vanliga härskartekniker:

• Osynliggörande
  Någon ignoreras, avbryts eller förbigås.
  Motstrategi: lyft fram personen, ge utrymme och bekräfta det hen säger.
• Undanhållande av information
  Vissa får viktig information, andra inte.
  Motstrategi: dela information öppet och se till att alla berörda är inkluderade.
• Förlöjligande
  Någons insats, person eller uttryck hånas eller förminskas.
  Motstrategi: markera att beteendet inte är okej och visa stöd för den som utsätts.
• Dubbelbestraffning
  Det blir fel oavsett vad personen gör — förväntningarna är motsägelsefulla.
  Motstrategi: synliggör orimligheterna och tydliggör rimliga förväntningar.
• Påförande av skuld och skam
  Den som utsätts får ta ansvar för något som inte är hens fel.
  Motstrategi: flytta fokus tillbaka till beteendet och lägg ansvaret där det hör hemma.
• Objektifiering
  Personen reduceras till utseende eller kropp.
  Motstrategi: för tillbaka samtalet till sakfrågan och personens perspektiv.