Nu börjar vi med barnen

 

En särskild utredare (nationell samordnare) stöttade regeringen i arbetet med att genomföra Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling nationellt mellan 2020 och 2024. Utredaren skulle bland annat stärka, främja och fördjupa de olika aktörernas arbete med att genomföra agendan genom att samverka med kommuner och regioner, regionala och lokala aktörer, näringsliv och det civila samhället. 

SAMHÄLLSNYTTAS INSATS

I pilotprojektet Nu börjar vi med barnen! utprovades en arena för lärande och policyutveckling i ett samarbete mellan den nationella samordnaren för Agenda 2030 och Samhällsnytta, mellan 2022 - 2024. Syftet var i första hand att pröva en ny infrastruktur för dialog och utveckling mellan staten, regionerna och kommunerna där medborgare som medarbetare är aktiva medskapare. Men vi vill även utforma modeller för proaktivt arbete som kan vara möjliga att använda inom andra områden för system transformation. 

I detta pilotprojekt utforskades en arena för att skapa ett främjandesystem för barn och ungas välbefinnande. 

För att främja barn och ungas välbefinnande har sex kommuner arbetat tillsammans med Nationell samordnare Agenda 2030 och Samhällsnytta. I pilotprojektet “Nu börjar vi med barnen!” har vi provat att skapa främjandesystem som använder hela samhällets resurser, kunskap och erfarenheter. Tillsammans med barn och unga, utifrån deras tankar och visioner, har de deltagande kommunerna bland annat utvecklat förutsättningar för delaktighet och inflytande.

Ett främjande perspektiv handlar om att identifiera och stärka det som gör att man mår bra. När problem, som psykisk ohälsa eller utanförskap ska förebyggas, fokuseras det ofta på vilka risker som kan minskas. Forskning visar att det är tre gånger så effektivt att stärka så kallade skyddsfaktorer, som utgår från individens egna resurser och relationer, snarare än att minska riskfaktorer. I det främjande arbetet finns alltså en enorm outnyttjad potential!

För att barn och unga ska kunna vara aktiva medskapare av samhället behövs nya strukturer. Hur vi blir tilltalade avgör vad vi anser är tillåtet och legitimt att bidra med. Det är avgöranden som går så snabbt att vi ofta inte hinner uppfatta dem själva. När vi ändrar hur vi talar, både vad vi säger och hur vi säger det, ändrar vi förutsättningarna för vilka möten som kan uppstå. Barnen är centrala i detta, eftersom varje person, oavsett ålder, är en resurs för att bygga gemensam kunskap. I pilotprojektet “Nu börjar vi med barnen!” har lärandet därför varit kopplat till omsorg och delaktighet, där förutsättningarna för lärande handlar om rörlighet och uppmärksamhet på olika sätt att lära. Att inkludera flera perspektiv i beslutsfattande är utmanande och vi behöver både processer och praktiker för det. Pilotprojektet har utmanat regionala och kommunala beslutsprocesser, med stöd av nationella aktörer, modiga ledare och möjliggörande lokala politiker. Vi börjar med att lyssna på barn och unga och skapar platser för beslutsfattare och politiker att agera.

Exempel på främjande arbete som fortsätter i kommunerna efter pilotens slut:

I Ljusnarsbergs kommun undersöks möjligheter kring att rusta upp det 100 år gamla
Folkets hus till en plats att förverkliga gemensamma drömmar. Med civilsamhällsaktörer som leder och kommunen som stöd. På skolan är pensionärer från PRO rastvärdar, efter elevernas önskemål.

I Filipstads kommun utmanades beslut som tas enbart på traditionell data med berättelser från ungdomar och verksamhetsnära personal. I Storfors kommun fortsatte arbetet med att utmana den politiska och ekonomiska styrningen med målet att skapa långsiktiga beslutsprocesser där hela kommunen bidrar till att främja barn och ungas välbefinnande.

I Säffle kommun har unga kommunutvecklare anställts och strukturer skapas för menings-
full delaktighet, från barn och unga till lokala politiker.

I Södertälje kommun utvecklar barn och unga verktyg för relationsbyggande att använda i
skolan. Genom att reflektera över sina styrkor bygger de resiliens. Hela samhället möts över sektorsgränser i att inkludera barn och unga i samhällsutvecklingen.

I Ånge kommun arbetas det med mötesplatser över generationsgränser, där möjlighetfokuset bidragit till ett aktivt görande och en uppslutning i samhället runt frågan.

Deltagare i piloten:

Ca 330 barn och unga, Ljusnarsbergs kommun, Filipstads kommun, Säffle kommun, Storfors kommun, Södertälje kommun, Ånge kommun, Region Värmland, Region Örebro, Region Västernorrland, Region Stockholm, Socialstyrelsen, Skolverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Youth 2030, Generation Pep, Riksidrottsförbundet och Rädda Barnen. Forskare från Örebro universitet, Karlstads universitet och Arkitektur- och designhögskolan i Oslo.

Lärdomar: 

Hur kan främjandesystemet vidareutvecklas

Arbetet i piloten Nu börjar vi med barnen! har varit mycket givande och lärorikt. Samordnaren bedömer att det finns stor potential i att fortsätta utveckla ett främjandesystem för barns och ungas välbefinnande och rekommenderar därför att arbetet fortsätter. I detta kapitel sammanfattar Samordnaren på vilket sätt arbetet skulle kunna tas vidare.

Utgångspunkter och byggstenar som kan vara viktiga att ta med i den fortsatta utvecklingen

I det följande presenteras ett antal utgångspunkter och byggstenar som bedöms vara viktiga för en fortsatt utveckling av ett främjandesystem, se tabell. Med byggstenar avses såväl struktur som kultur, exempelvis mål, organisation och arbetssätt men också ledarskap. Byggstenarnas utformning påverkas av de bakomliggande utgångspunkterna. Se mer i rapport, del 2, sid 42.

Utgångspunkter: 

  • Ett hållbart främjande system
  • En etisk grundsyn
  • Systemperspektiv
  • Ett fokus på systemet runt barn och unga
  • Ett helasamhället perspektiv
  • Platsen
  • Olika kunskapskällor
  • Ett förhållningssätt som utgår från möjligheter
  • Tillit
  • Långsiktighet

Byggstenar: 

  • Vision för ett främjandesystem
  • Struktur och kultur
  • Ledarskap
  • Systemägare som ytterst ansvariga 
  • Styrning som bygger på samverkan
  • Mötesplatser
  • Delaktighet
  • Framtidsvisioner utifrån platsens kontext, med ett personcentrerat förhållningssätt
  • Nu gör vi! och designmetod 
  • Bygga relationer
  • Ett gemensamt språk
  • Djupstudier med utgångspunkt i den etiska grundsynen
  • Struktur för uppföljning och analys
  • Överenskommelse
  • Arena – Systemledare