It’s all about class

Charles Dickens och Emile Zola är sedan samtiden enormt mycket lästa, i hemländerna och över snart sagt hela världen, och deras verk ger fortsatt upphov till TV-serier och teateruppsättningar. Motiv från dem finns hos många skandinaviska romanförfattare under 1930-1949, inte minst motiven arbete och handel. Inom en kapitalistisk kulturkrets är arbete och handel bärande fenomen och de är därför vanliga motiv i romankonsten, men sällan undersökta som just romanmotiv. Genom fokus på arbete och handel i texterna avtäcks hur föreställningar förändras i samhället. Därför är det här projektet viktigt, och också för att det visar hur klassmedvetande och klassanalys också borgerlig romankonst och hur synen på klass produceras och reproduceras i litteraturen.

Huvudfrågan är hur klass skrivs fram i skandinaviska arbetarromaner respektive borgerliga realistiska romaner i jämförelse med Dickens och Zola. Klassers självbilder och syner på andra klasser tydliggörs i hur romantexten sätter fram motivet. Stryks innehållet medhårs eller mothårs? Hur skildras till exempel en strejk? Berättaren kan ha solidaritet eller identifikation med det som skildras. Men berättaren kan också ha en nedåtblick, eller problematisera stoffet genom ironi eller andra sofistikerade grepp. Klasstillhörigheten kan vara uttalad, men framställningen tala mot detta. Intressant är också vilka romaner som glömts och vilka som blivit klassiker. Blir de ideologiskt komplexa romanerna oftare klassiker?

Dickens och Zola är svåra att klassbestämma utifrån sina romantexter även om de har fasta politiska etiketter i litteraturhistorien, Dickens som Mill-liberal och Zola som uttalad socialist. I romanernas skildringar av arbete och handel framträder ibland föreställningar som går stick i stäv med dessa traderade klasstillhörigheter. Prismat för undersökning av klassbunda föreställningar är därför textens blick – det vill säga berättarens röst och fokus i romanen – på motiven arbete och handel. Romanen är under 1800-talet en genre i blivande, och projektets förstudier visar att det finns såväl arbetarlitteratur-inslag som inslag från borgerlig roman hos Dickens och Zola. I det skandinaviska materialet finns motiv från Dickens i såväl det vi känner som arbetarlitteratur, hos Moa Martinson eller Ivar Lo-Johansson, som i distanserad borgerlig realism hos von Krusenstjerna eller Hjalmar Bergman för att exemplifiera med välkänt material. De cirka trettio svenska, norska och danska romanerna hämtas från arbetarlitteratur och borgerlig realistisk roman och hypotesen är att motiv av arbete och handel nu är laddade med med tydligare ideologiska syften, att romantexterna i högre grad än hos Dickens och Zola går klassers ärenden.

Tidsperioden som studeras är märkt av politisk oro och ett världskrig – 30-talet har många paralleller med vår tid – och i förlängningen ges nyttiga historiska kunskaper som kan bidra till förståelsen av hur kulturen samverkar med samhällsutvecklingen också i dag. Finessen med att studera ett skandinaviskt material är att det kan frigöra romanerna från deras gängse litteraturhistoriska placeringar, och andra aspekter synliggörs utifrån motiven arbete och handel som ett gemensamt material. Litteraturhistoria kan ibland stänga in texter och låsa fast dem i tolkningar och traderingar, och litteraturvetenskapens uppgift är att problematisera dem.

Projektets genomförande bygger dels på olika former av retorisk analys, dels estetisk analys av konst som grepp i texterna. Genom tillvägagångssättet studeras konst och ideologi som litterära grepp. Teoretiskt utgår projektet från definitioner av begreppen handel (från ekonomisk historia och konsumtionskritik, så kallad konsumism) och arbete (från arbetsvetenskapen), och en ny metod kommer att utvecklas som förenar traditionell litteraturvetenskaplig teoritradition med ett teoretiskt initiativ kallat fiktionalitetsretorik, där man ser en roman som en kommunikativ handling och inte bara ett litterärt konstverk fullt av olika litterära grepp. Det kan låta som hårklyveri, men här ligger mycket viktiga skiljelinjer mellan olika perspektiv i litteraturstudiet, och i den metod som skall utvecklas skall förhoppningsvis det bästa från de båda traditionerna förenas.

DELTAGARE

Anna Forssberg, Docent, Universitetslektor i litteraturvetenskap