En värmländsk litteraturhistoria
Projektet En värmländsk litteraturhistoria har flera syften. Ett är universitetspolitiskt och vill betona Karlstads universitets ansvar för och förankring i den värmländska kulturmiljön. Detta ska ske genom att en väsentlig del av dess historia görs tillgängligt för en bredare allmänhet och kan komma till bruk i bl.a. i pedagogiska, museala, turistiska m.m. sammanhang inom och utom regionen.
Verket har också ett vetenskapligt intresse genom att problematisera den traditionella litteraturhistorieskrivning som tar sin utgångspunkt i ett nationalitetsbegrepp eller språkområde. Det speglar därmed regionernas ökade betydelse i det samtida Europa och vill vidareutveckla den vetenskapliga teori och praktik som presenterat i andra regionalt inriktade kulturhistoriska arbeten, däribland Skånes litteraturhistoria I-II (1996-97), Björn Hemmers Sörlandet och litteraturen (1995), Kåre Glettes studier av regionen Vestfold och en rad studier om Nordnorges litteratur som utgått från universitetet i Tromsø.
En värmländsk litteraturhistoria ska utifrån en grundläggande kronologisk disposition presentera den värmländska (skön)litteraturens ännu oklart definierade början fram till dags dato. Den ska inledningsvis diskutera den regionala historieskrivningens speciella problem, däribland dess förhållande till nationallitteraturen och förhållande till föreställningar om regionala identiteter. Texturvalet ska i första hand utgå från de olika verkens bilder av Värmland och det värmländska och inte från biografiska omständigheter, dvs enskilda författares födelse- eller bostadsorter. Huvudspåret i en värmländsk litteraturhistoria skulle alltså utgöras av ”den litterära bilden av regionen”, med andra ord den texttradition, där livskraftiga föreställningar om Värmland skapats och traderats. Sökarljuset ska alltså främst riktas mot de meningsskapande berättelserna och de pregnanta formuleringarna av den regionala särarten.
Det dominerande perspektivet ska vara texttolkande men studien ska också ge en grundläggande presentation av litteraturens infrastruktur: tryckerier, bokförlag och bibliotek, pressens betydelse som litteraturspridare, författarfackliga organisationer m.m.
Verkets litteraturbegrepp ska vara brett och alltså även uppmärksamma fiktionstexter som av tradition haft låg status med Sigge Starks populärromaner som belysande exempel. Hit hör också jakt- och vildmarksberättelser med företrädare som Gustaf Schröder och Sven Rosendahl och den under de senare decennierna expanderande kriminalfiktionen. Självklart ska också barn- och ungdomslitteraturen ha sin plats i En värmländsk litteraturhistoria.
Fram till sin bortgång 2018 var Dag Nordmark projektledare. För närvarande delas projektledarskap mellan Helene Blomqvist och Sofia Wijkmark, och övriga projektdeltagare är Margaretha Ullström, Karin Aspenberg, Erik van Ooijen, med flera. Projektet finansieras av Berit och Carl-Johan Wettergrens stiftelse, Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning, samt Helmiastiftelsen.