Om att integrera främjandet att undervisning för särskilt begåvade elever i en handlingsplan för skolan

Att främja talang och ge stöd till särskilt begåvade elever är två sidor av samma mål: en bred strategi i modern utbildning för att möjliggöra för alla elever att utveckla sin personliga begåvning. Den här typen av utvecklingsinriktad strategi i skolan får stöd från såväl samhället i stort som utbildningspolitiken. (Se LemaS Research Network i Tyskland 2020, Standing Conference of the Ministers of Education and Cultural Affairs of the Länder in the Federal Republic of Germany, Tyskland 2019).

Å ena sidan behöver skolor identifiera och främja potentialen hos alla elever som en del av en bredare strategi. De behöver också kompensera för eventuella nackdelar på grund av faktorer som migration, social klass eller kön. Samtidigt behöver de, med fokus på inkludering, på ett riktat och individanpassat sätt adressera utvecklingen hos de barn vars potential avviker från normen, till exempel på grund av särskild begåvning, eller vars akademiska utveckling är i fara på grund av en kombination av styrkor och svagheter. I praktiken kallas detta för ”broad-based talent promotion” och ”individualised gifted education”.
Hur kan vi förankra dessa två mål i skolans vardag? Hur kan vi utveckla ett realistiskt stödkoncept i en skola där alla stödfunktioner är meningsfullt förankrade? Vilka kommunikationsprocesser och strukturer behövs i skolan för att hantera uppgifter som är kopplade till dessa mål?

För att besvara dessa frågor och för att erbjuda praktiskt stöd till skolor utvecklades ett särskilt system i Hamburg som har testats under flera år. Systemet hjälper skolor att analysera sin nuvarande situation samt utveckla sina mål för att ge stöd åt alla typer av begåvning. I systemet delar man upp de övergripande målen för begåvad utbildning i fem handlingsområden (”five fields of action”): identifiering, stöd, vägledning, behovsanalys och skolutveckling. Strukturen bidrar till att göra skolutvecklingen mindre komplex genom att först definiera grundläggande ”minimistandarder” för varje område, följt av ytterligare utvecklingsmöjligheter. På det här sättet ges skolorna en tydlig inriktning när det gäller standarder och gör att de kan planera en gradvis utveckling över tid. Målet är att varje skola ska komma ett steg längre!

Presentationen börjar med att beskriva uppgifterna som ingår i skolutveckling. Genom att tillämpa systemet med de fem handlingsområdena beskrivs möjligheter som skolan kan arbete med steg för steg för att tills slut landa i ett omfattande stödkoncept. Därefter kommer möjliga tillämpningar samt skolkuratorers erfarenheter av verktyget att presenteras.

Jan Kwietniewski är utbildad psykolog and psykoterapeut. Sedan september 2008 har han varit ledare för "Beratungsstelle besondere Begabungen - BbB" vid State Institute for Teacher Training and School Development i Hamburg, Tyskland. I rollen ansvarar han även för det operativa genomförandet av det federala och statliga initiativet "Leistung macht Schule - LemaS" i Hamburg.
Hans arbete fokuserar på diagnostik inom inlärning och prestationsutveckling, inlärningssvårigheter, särskild begåvning och psykologisk rådgivning i skolsammanhang (individuell rådgivning, skolutveckling), lärarutbildning och kvalitetskriterier för främjande av särskild begåvning i skolan.