Uppkopplade klassrum

I projektet studerar vi gymnasieelevers användning av smarta telefoner i klassrummet.

För att hålla jämn takt med samhällets digitalisering utrustar gymnasieskolor idag eleverna med laptops och surfplattor. Paradoxalt nog digitaliseras klassrummet, samtidigt med dessa satsningar, från insidan eftersom i princip alla svenska gymnasieungdomar (98%) idag har smarta telefoner som möjliggör ständig uppkoppling. Tack vare sin storlek och att den nästan kan ses som en förlängning av kroppen är den smarta telefonen, i relation till andra mobila digitala verktyg, unik. Den öppnar ett fönster till varje elevs privata sfär, samtidigt som den ger eleven fri tillgång till omvärlden via Internet där eleverna skriver, läser, interagerar och kommunicerar via telefonerna. Även om aktuella studier visar att eleverna använder telefonerna öppet i klassrummet för andra saker än undervisningsrelaterade aktiviteter, är kunskapen väldigt liten om vilken roll smarta telefoner spelar i dessa nya sociala mönster. Syftet är att fördjupa kunskapen om hur och för vilka syften som gymnasieelever använder sig av smarta telefoner i klassrummet. Vi utforskar de smarta telefonerna roll, både pedagogiskt och socialt, i ett klassrum där gamla och nya textpraktiker kring läsande, skrivande och samtalande flätas samman.

Användningen av telefonerna i klassrummet sägs ofta skapa disciplinära problem för och frustration bland lärare. Våra förstudier visar dock att eleverna använder smarta telefoner i undervisningens ”mellanrum” och att aktiviteterna kring telefonerna snarare skapar lugn och ro i klassrummet. Projektet bidrar därför också med kunskaper om de utmaningar som skolan och lärare står inför i relation till mobila digitala verktyg i klassrummet. Utgångspunkten är att förståelse skapas gemensamt i sociala praktiker, där elevernas bruk av smarta telefoner är sammanflätade med nya och mer traditionella skriftpraktiker, som innefattar bokstäver och siffror såväl som bilder, film och ljud. För att fördjupa förståelsen av hur dessa praktiker tar form och är kopplade till sociala aspekter i klassrummet, behövs undersökningsmetoder som kan fånga denna komplexitet.

Ytterligare ett syfte med projektet är därför att bidra med metodutveckling när det gäller att studera digitala praktiker i klassrummet. Avsikten är att kombinera videoinspelningar med andra etnografiska metoder som intervjuer, observationer och fältanteckningar i fyra klassrum på gymnasiet. För att få syn på de specifika aktiviter som elever är involverade i via sina smarta telefoner, kommer två fokuselever att väljas ut i varje klass. Videoinspelningarna kommer att följa fokuselevernas interaktion med kamrater och lärare, samt hur de använder och hänvisar till olika typer av texter (tryckt text, skärmtext, bilder, filmer, sms etcetera) i skolarbetet och för andra ändamål. Dessutom utrustas fokuselevernas telefoner med en app, som dels ger en direkt överblick och dels spelar in skärmaktiviteten på en dator i ett angränsande rum. Kontakt med intresserade lärare och elever har etablerats och projektet planeras i nära samarbete med ett forskarteam vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi, där frågor av teknisk, metodisk, empirisk, analytisk och etisk art kommer att utvecklas, förankras och diskuteras.

Projektet bidrar till ökad kunskap om smarta telefoners roll i klassrummets interaktion och om nya digitala kommunikationspraktiker. Det är kunskaper som i dag saknas, eftersom både de tekniska möjligheterna och – framför allt – unga människors användning av smarta telefoner har förändras radikalt på bara några få år. Den metodiska ansatsen, där delar måste betraktas som nyskapande, bidrar till att utveckla metoder för att studera praktiker kring digital kompetens. Dessutom kommer projektresultaten att bidra med en kritisk reflektion för att möta de utmaningar som skolans undervisning står inför i relation till mobila digitala redskap i klassrummet. Smarta telefoner vinner mark inte bara bland svenska och finska gymnasieelever, utan bland unga världen över. Trots detta är fältet är tämligen obeforskat. Våra resultat i den här studien kommer att väcka intresse inte bara inom Sverige, utan också internationellt, eftersom itmognaden i Sverige och Norden ligger något år före många andra länder.

Projektet bedrivs i samarbete med ”Textmöten” vid Helsingfors universitet/Åbo akademi, projektledare docent Fritjof Sahlström
http://textmoten.com/