Att skriva en vetenskaplig uppsats eller rapport

Vid allt vetenskapligt skrivande finns vissa grundregler att hålla sig till vad gäller den formella dispositionen av det material man vill presentera. Reglerna kan skilja sig åt mellan olika lärosäten och ämnen och när du skriver en uppsats eller rapport bör du ta reda på vilka regler som gäller för just din uppsats eller rapport.

Här nedan finns en beskrivning av de delar en vetenskaplig uppsats bör innehålla:

1. INLEDANDE DEL

Den inledande delen av en vetenskaplig uppsats ska innehålla titelsida, abstract/sammanfattning och innehållsförteckning. Detta för att läsaren ska få en överblick över uppsatsens struktur och innehåll.

1.1 Titelsida

På titelsidan ska läsaren snabbt få information om titel, författare, vilken typ av arbete det är med mera. På Karlstads universitet finns det färdiga omslagsmallar för titelsidan som du kan ladda ner från hemsidan.

1.2 Abstract / Sammanfattning

Ett abstract eller sammanfattning ska kortfattat återge uppsatsens innehåll så att läsaren snabbt kan skaffa sig en uppfattning om innehållet. Den ska vara utformad så att den kan läsas separat. Nyckelord eller keywords kan också hjälpa till att snabbt ge en tydlig bild av innehållet. En bra sammanfattning och nyckelord bidrar även till att uppsatsen blir lättare att söka fram i exempelvis en databas.
I abstract / sammanfattningen bör följande moment kortfattat presenteras - syfte, metod, resultat, slutsats och nyckelord.

1.3 Innehållsförteckning

En innehållsförteckningen måste korrekt återspegla rapportens rubriker samt nivåerna på dessa. Den kan se ut på lite olika sätt men oavsett utseende ska det vara lätt för läsaren att orientera sig i arbetet. Innehåller uppsatsen tabeller och figurer ska det även finnas en förteckning över dem som placeras efter innehållsförteckningen.

2. HUVUDDEL

Huvuddelen är den största delen av ditt arbete och här beskriver du bland annat den metod du använt och redovisar dina resultat.

Beskrivningen av metod/metoder och försök du gjort ska vara noggrant beskrivna. Du måste kunna motivera de antaganden du gjort och du bör också diskutera osäkerheter. Om du väljer att presentera dina resultat i tabeller, diagram eller figurer bör du tänka på att låta dessa åtföljas av förklarande texter. Huvuddelen delas ofta in i olika rubriker för att göra strukturen tydlig för läsaren.

Huvuddelen innehåller ofta rubrikerna inledning, syfte, forskningsöversikt, teori, metod, material, resultat, diskussion och avslutning. Inom en del ämnesområden är rubrikerna obligatoriska, men inte i alla, det varierar mellan olika ämnen.

2.1 Inledning

I inledningen bör läsaren få en överblick över uppsatsen / rapporten och en orientering i ämnet.
Inledningen bör innehålla en sammanfattning av syftet och de problem du sökt svar på. Här beskrivs hypoteser, avgränsningar och du kan också kortfattat redogöra för uppsatsens struktur. Den bör även innehålla en bakgrund till ämnet samt en översikt av det aktuella forskningsläget för att sätta in ämnet i ett större sammanhang. Forskningsöversikten kan även redovisas under en egen rubrik (se nedan).

2.2 Syfte och problemställning

Syftet och problemformuleringen är själva kärnan i inledningen. Allt du skriver i inledningen, och i din uppsats bör stå i relation till syftet. Ibland kan du också behöva bryta ned din problemformulering till en eller flera forskningsfrågor.

2.3 Forskningsöversikt

Här beskriver du tidigare forskning inom området som är relevant för din egen uppsats. Det kan handla om liknande studier som gjorts eller studier vars forskningsresultat på något sätt relaterar till dina resultat. Du ska också motivera varför den forskning du redovisar är relevant för din egen undersökning.

2.4 Teori

I en akademisk uppsats är det viktigt att redovisa teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp inom det ämnesområde du valt för din uppsats. Ibland görs detta i ett eget kapitel, ibland görs det i inledningen och ibland görs det i metodkapitlet. Om du är osäker – hör med dina lärare vad som gäller inom ditt ämnesområde. Tänk på att inte förväxla teorikapitlet med den del av bakgrunden som rör tidigare forskning.

2.5 Metod

Under rubriken ”Metod” anges vilken metod/metoder som använts för att få fram resultaten som presenteras i texten. Du bör också analysera valet av metod genom att motivera varför metoden fungerar bäst i sammanhanget. Beskrivningen av metod/metoder ska vara så noggranna och utförliga att gången i arbetsprocessen ska kunna upprepas.

Om inledningen är kort, och om metodbeskrivningen också är kort, kan man ibland välja att inkludera rubriken i inledningen. Ibland väljer man också att slå ihop rubrikerna ”Metod” och ”Material”

2.6 Material

Under rubriken ”Material” återfinner man en diskussion kring det material som använts för att nå rapportens resultat. Med material menas både litteratur, ämnen (t.ex. kemiska substanser i experiment) och personer man intervjuat på olika sätt. Om inledningen är kort, och om materialbeskrivningen också är kort, kan man ibland välja att inkludera rubriken i inledningen.

2.7 Resultat

Under rubriken ”Resultat” presenterar du dina resultat och det bör tydligt framgå att det är resultaten av din undersökning som presenteras. Det är också viktigt att fundera på hur du tydligast kan åskådliggöra dina resultat - genom diagram, tabeller eller i text. Om du väljer att presentera dina resultat i tabeller, diagram eller figurer bör du tänka på att låta dessa åtföljas av förklarande texter.

I vissa fall kan det vara lämpligt att slå ihop presentationen av resultaten med diskussionen.

2.8 Diskussion / Analys

Under rubriken ”Analys” eller ”Diskussion” får du möjlighet att analysera utgången och dra slutsatser av undersökningen. Här finns också möjlighet att föra ett mer subjektivt resonemang än under övriga rubriker.

När man analyserar och diskuterar resultaten bör följande behandlas:

  • Gå tillbaka till rapportens syfte och diskutera huruvida resultaten besvarar de frågor du ställde i syftet.

  • Förklara resultaten utifrån metod och material. Har dessa påverkat resultaten och i så fall på vilket sätt? Vilka fördelar och nackdelar har tillvägagångssättet?

  • Vilka konsekvenser får resultaten? Vad påverkar de?

  • Hur relateras resultaten till annan forskning inom ämnet? Glöm inte att ange källan till de andra studier du jämför med!

2.9 Avslutning / sammanfattning

I avslutningen rundas rapporten av och man ger en kort sammanfattning av vad rapporten kommit fram till. Du kan även göra slutsatser från resultaten och analysen om du inte redan gjort det i diskussion/analysdelen. Här brukar man också blicka framåt genom att ge förslag på framtida frågeställningar i ämnet

3. AVSLUTANDE DEL

Den avslutande delen består av en referenslista samt eventuella källförteckningar och bilagor. Som bilaga kan man till exempel ha enkätfrågor, detaljerade experimentella data som man använt sig av vid framställandet av rapporten m.m.

Referensförteckning och citat

I referenslistan ska alla dokument som du nämnt i din uppsats finnas med. Alla källor ska anges oavsett om det är böcker, artiklar, information på webben eller annat. Det är även viktigt att det tydligt framgår vad som är citat från andra till skillnad från det som är dina egna tankar och slutsatser. Att använda någon annans text, idéer eller tankar utan att ange källan kallas plagiering och är inte tillåtet.

Ett annat syfte med referenser är att det skall vara lätt för den som läser ditt arbete att hitta de källor du anger i referenslistan. Skriv därför så tydliga referenser som möjligt.

Texten är hämtad från Skrivguiden.se och delvis omarbetad