Välkommen hit!

Hallå där Hanna Enefalk, docent i historia och ny representant för Karlstads universitet i Humtank. Berätta mer om ditt nya uppdrag!

– Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora, med representanter från fjorton svenska universitet och högskolor. Den har funnits i drygt tio år och finansieras av nästan alla svenska universitet med humanistisk forskning. Syftet är att synliggöra de humanistiska ämnena och lyfta fram deras perspektiv. Bland allmänheten – och även bland politiker – glömmer man ibland bort att vetenskap inte bara handlar om män i vita rockar. Humtank spelar en viktig roll i att påminna om att historiker, litteraturvetare, kulturvetare och andra humanistiska forskare också finns.

Den 14 februari 2025 samlades forskare, experter och vårdprofessionella på Forum Värmland, den årliga forskningskonferensen som presenterar den senaste forskningen och idéer inom vården. Årets tema, "Personcentrerad vård och forskning – hur lyckas vi?", belyste hur klinisk forskning kan förnya vården genom att mer aktivt samverka med patienter och invånare.

Forum Värmland är en viktig mötesplats för att utbyta idéer och skapa nya samarbeten som kan bidra till ny kunskap och innovationer som gör verklig skillnad för patienter och vårdpersonal. Årets konferens erbjöd inspirerande föredrag och presentationer samt en paneldiskussion på temat "Personcentrerad vård och forskning – hur lyckas vi?".

Tänk dig en handväska eller en ratt klädd i läder, fast av konstläder som gjorts av svamp framodlad på matavfall. I ett projekt samverkar forskare från Högskolan i Borås, Karlstads universitet och Kungliga Tekniska högskolan med industrin för att utveckla just detta.

Projektet syftar till att möta samhällsutmaningar som matsvinn och produktionen av naturligt läder, som är etiskt och miljömässigt ifrågasatt på grund av ohållbara produktionsmetoder.

Det finns redan i dag olika alternativ till konstläder. Dessa innehåller ofta fossilbaserade plaster för att uppfylla önskade egenskaper. Substituten når många gånger inte heller upp till önskade kvalitetsmässiga egenskaper och miljömässiga krav, vilket gör det intressant att arbeta nära industrin i projektet.

Bruksort 2.0 är ett innovativt projekt som stärker Hagfors genom hållbar samhällsutveckling, invånardeltagande och fokus på mobilitet. Från Karlstads universitet och Centrum för tjänsteforskning (CTF) medverkar ämnena företagsekonomi samt medie- och kommunikationsvetenskap.

Hagfors i Värmland präglas av stålbruket Uddeholm AB - en industri som funnits på platsen sedan 1600-talet och som bidragit till kommunens utveckling, inflyttning, arbetstillfällen och samhälle. Uddeholm AB har länge varit Hagfors pulsåder som givit liv till platsen. Minskad befolkning tillsammans med en krävande kompetensförsörjning är svåra utmaningar för samhället Hagfors.

Under onsdagen var det trivsam trängsel, många leenden och glada skratt när 28:e upplagan av jobbmässan Hotspot genomfördes på Karlstads universitet. Mässan lockade fler besökare än de senaste årens 8 000.

– Det har varit jättebra, säger projektledare Erica Jansson, som står i informationsdisken tillsammans med Erika Donné, Mohammed Majeed och Ahmad Elkhalifeh från projektgruppen strax efter lunch på onsdagen.

Det är någon timme kvar av Hotspot 2025. Strida strömmar med mässbesökare rör sig genom Aulafoajén, liksom på nedre plan, i biblioteket, Transformum och Gläntan.

– Det har varit bra tryck hela tiden med mycket folk i rörelse. Vi är mycket nöjda, säger Erica Jansson.

I höst kommer studenter från Civilingenjör Energi- och miljöteknik att åka till University of Cantabria och University of Mons för att studera en termin. Under januari besökte programledarna Jonas Berghel, Magnus Ståhl och Svea Johansson samt proprefekt Gunilla Carlsson Kvarnlöf tre Eunice*-universitet för att hitta intressanta kurser och för att diskutera möjligheter för forskningssamarbeten.

– Redan vid första informationsträffen, där Eunice presenterades på ett institutionsmöte, tyckte jag att det lät intressant, säger Jonas Berghel. Jag började fundera på hur vi skulle kunna utveckla vårt internationaliseringsarbete och bjöd in Carina Eriksson, projektledare för Eunice vid Karlstads universitet, till ett ämnesmöte. Kontaktpersonerna inom Eunice har byggt upp ett stort kontaktnät som gjorde att vi sparade mycket tid. Istället för att vi la ner veckor för att boka in möten, som vi har gjort tidigare, så var de här mötena bokade på nästan på en dag.