Välkommen till Handelshögskolan

Att jobba mindre kan göra människor friskare – och dessutom mer kreativa och mer produktiva. Det visar nya forskningsresultat som tyder på att en förkortning av arbetstiden kan vara förenad med förbättrad arbetsförmåga, lägre stressnivåer och organisatoriska beteendeförändringar.

Vilka resultat skulle ni säga är de viktigaste i er forskning?

– Vi ser goda resultat på hälsa, säger Lena Lid Falkman. Men lika viktigt är resultaten om ökad arbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Inte bara mår medarbetare bättre efter en period med kortare arbetstid, utan man jobbar också bättre. På köpet är medarbetarna dessutom lyckligare.

Stephen Ackroyd är sociolog, numera pensionerad från undervisning är han professor emeritus vid Lancaster University i Storbritannien, där han undervisade i sociologi och organisationsstudier i mer än 30 år.

– Jag ser fram emot att diskutera mina preliminära forskningsresultat med Handelshögskolans personal, särskilt mönster i stora företags förändringar och om liknande trender finns i Sverige, sager Stephen Ackroyd. Jag vill också gärna träffa studenter, dela insikter från den nya upplagan av min bok och kan hålla två föreläsningar om det är till nytta. Med doktorander ser jag fram emot samtal om forskningsmetoder och att lyfta fram betydelsen av kreativt tänkande inom samhällsvetenskaplig metod.

Med rötter i Värmland och en karriär som spänner över folkhälsa, statistik och metodutveckling har Carls Bonander rört sig i gränslandet mellan data och samhällsnytta. Nu tar han med sig sin tvärvetenskapliga erfarenhet till Handelshögskolan där han vill bidra till bättre beslutsunderlag och nya samarbeten inom samhällsvetenskaplig forskning.

Carls Bonander, berätta kort om din bakgrund – och gärna lite om dig själv

I satsningen Bruksort 2.0 samarbetade Hagfors kommun, näringsliv och invånare för att stärka attraktivitet, mobilitet och innovation. Arbetet byggde på samskapande, där invånarnas gemensamma berättelser om framtiden användes för att formulera framtidsvisioner. Nu är slutrapporten klar.

Arbetet i projektet har mynnat ut i Hagforsmodellen – en modell som fångar kraften i platsen och visar hur berättelser, tillit och kreativitet kan bli drivkrafter i hållbar utveckling. Genom samskapade dikter, skulpturer och berättelser om framtiden har invånarna själva satt ord och form på vad framtida omställning kan betyda i en bruksort.

Sedan 2015 har professor Marie Karlsson‑Tuula och docent Johan Lorentzon drivit ett långsiktigt tvärvetenskapligt samarbete mellan juridik och företagsekonomi – med fokus på värderingsfrågor inom insolvensrätten.

– Vi har under de här åren tillsammans etablerat ett nytt och alltmer betydelsefullt forskningsområde som fått genomslag både i akademin och i praktiken, säger Johan Lorentzon.

– Vårt gemensamma arbete har resulterat i 7 artiklar, 3 antologier och två seminarier där värdering kopplas till centrala frågor om rekonstruktion och konkurs, säger Marie Karlsson-Tuula.

Kan en dollarmiljardär förändra den svenska apoteksmarknaden och pressa priserna på läkemedel genom att starta ett välgörenhetsapotek? Det är huvudfrågan i en ny juridisk studie av Nick Dimitrievski, lektor i skatterätt vid Handelshögskolan.

Nick Dimitrievski har granskat hur priset på läkemedel sätts i Sverige. Det handlar om den så kallade handelsmarginalen – den ersättning apoteken får för att sälja läkemedel inom läkemedelsförmånen. Slutsatsen är oväntad:

– Apotekens lönsamhet liknar dagligvaruhandelns trots att livsmedel är en helt fri marknad medan apoteken är hårt reglerade, säger Nick Dimitrievski.