Workshop 8 maj
Den 8 maj genomfördes en workshop i Stockholm med deltagare från myndigheter i projektet HelhetsEnkelt, under rubriken "Hur kan regelutformning minska lantbrukarens upplevda regelbörda utan att kompromissa med samhällsmålen?"
Patrick Freedman, utredare Ekonomistyrningsverket
Patrick Freedman, utredare på Ekonomistyrningsverket, jobbar generellt med intern och extern styrning i staten samt med konsekvensutredningar.
Vad tycker du om workshopen?
– Jag tycker det är väldigt spännande att prata om ett perspektiv som kopplar till en viss sektor och hur de, i det här fallet lantbrukarna, påverkas av olika regler och hur man kan tänka kring konsekvenser av olika typer av förslag och hur det påverkar i deras dagliga arbete, säger Patrick Freedman.
– Men också hur man kan följa upp och få en återkoppling på hur regler slår i verkligheten. Det vore intressant att hitta någon form av ordning så att vi i förvaltningen kan få en mer strukturerad och periodisk återkoppling på hur våra regler påverkar i vardagen, säger Patrick Freedman.
Vad tänker du om att samla myndigheter på detta sätt?
– Det är jättebra att samla myndigheter som sitter på olika sakområden men som har samma grunduppdrag kopplat till konsekvenser och förslag de lämnar, för att utveckla det arbetet men också för att bredda myndigheternas perspektiv, säger Patrick Freedman.
– Myndigheter har ofta ganska smala uppgifter kopplade till vissa områden eller sektorer så det är väldigt intressant om man kan få in bredare perspektiv från andra som har andra ansvarsområden. Det är väldigt viktigt i konsekvensutredningsarbetet att gå utanför den egna uppgiften och se hur förslag slår totalt sett i samhället och hur det påverkar olika aktörer.
Regler och kostnader
– Jag tror också det är viktigt att fokusera på att regler genererar kostnader men regler genererar också nyttor. Man bör sträva efter att regler skapar en samhällsnytta, som är större än de kostnader de medför. Men där kan det vara så att en regel genererar en kostnad för en aktör men stora nyttor för andra aktörer. Och det måste man också ha med i den här diskussionen om regler och helheten. Ibland kan det tyvärr slå mot enskilda grupper, och man måste vara medveten om varför det gör det och vilken nytta man får på andra ställen, säger Patrick Freedman.
Dag Lestander, projektledare Naturvårdsverket
Dag Lestander är projektledare på Naturvårdsverket och arbetar med regeringsuppdrag som ofta handlar om att ta fram nya förslag på regelverk.
Vad tycker du om workshopen med HelhetsEnkelt?
– Det är intressant att undersöka de övergripande perspektiven och samtidigt kunna dyka ner i specifika exempel och få det belyst från så många olika håll på en gång. Projektet har en spännande form, att sammanföra många olika aktörer och stegvis itererar sig fram i samtalen tillsammans. Projektet har också gett förutsättningar för en konstruktiv dialog där vi lär oss om varandra.
Vad tror du är viktigt för att få effekt av arbetet?
– Jag tror mycket på det relationsbyggande. Relationsskapandet och utbytet av perspektiv och lärdomar mellan myndigheter och andra aktörer är viktigt, då blir det lättare för framtida samarbeten.
– Samtidigt är det en utmaning för en myndighet som Naturvårdsverket att delta i den här typen av diskussioner eftersom vi har så brett ansvar inom miljöområdet. Det är svårt för mig som enskild medarbetare att ha både helikopterperspektivet och specifika sakkunskaper om olika regler, men vi gör vårt bästa för att ta oss framåt.
Lena Eckerdal Rimsten, enhetschef Tillväxtverket
Lena Eckerdal Rimsten är enhetschef på enheten för enklare myndighetskontakter på Tillväxtverket.
– Jag tycker det varit väldigt givande. Det är alltid bra att få höra olika myndigheters perspektiv. På Tillväxtverket arbetar vi ofta med olika myndigheter och då är det är bra att skapa sig en bild av olika förutsättningar.
Vad är dina tankar om projektet?
– Det är ett jättespännande projekt. Jag har jobbat med jordbruk- och livsmedelsfrågor tidigare och deltagit i liknande diskussioner. Det är komplicerat och det svåra är att hitta rätt nycklar för att lösa problemen. Att utforska är en sak, men sedan vad man ska göra i praktiken är mycket svårare.
Vad tror du behöver göras för att få effekt?
– Jag tror på förslaget som dök upp under dagen med regulatorisk sandlåda (ett verktyg där aktörer får möjlighet att testa och pröva sig fram till nya innovativa produkter eller tjänster som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lag eller andra regelverk, red anm).
– Det är inte alltid lätt att samla olika myndigheter, men nu har ni engagemang från de viktigaste myndigheterna i frågan. Så hitta konkreta exempel och jobba vidare med dessa tillsammans med myndigheterna.
Anders Johannesson, ordförande Implementeringsrådet
Anders Johannesson är ordförande på Implementeringsrådet, en kommitté som ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor.
Vad tycker du om dagen?
– Det är viktigt att fortsätta arbetet med detta och komma fram till samverkan mellan myndigheter och certifieringsorganen. Det är en komplex materia att hantera. Idag är det en stor mängd av besökare på gårdar som ska kontrollera saker och ting. Det borde gå att samordna lite bättre, säger Anders Johannesson.
Vad tycker du om projektet?
– Jätteroligt med kopplingen till Karlstads universitet, och med ett icke vinstdrivande bolag som driver projektet. Lantbrukare har koppling till länsstyrelser och ett antal andra myndigheter. Men jag kan tycka att det kan behövas lite andra sätta att tänka, öka kreativiteten i detta och det kan universiteten bidra med. Jag tror att det är denna komponent vi tidigare saknat, alltså kopplingen till akademin, säger Anders Johannesson.
Vad händer framåt inom området?
– Jag som många andra förväntar mig att det blir betydande förenklingsinitiativ som tas. Det är för krångligt idag, det är för mycket regler, säger Anders Johannesson.
– Man måste tänka på att en vanlig lantbrukare själv driver företaget och har inga anställda. Det finns ingen stab som kan sköta regelverket. Till och med de större lantbruken som har anställda är fortfarande mycket små företag. Det finns inte alls samma stödstrukturer kring att hantera krav och regler som det finns i flera andra länder i Europa. Som svensk lantbrukare är man väldigt ensam uppfattar jag det som, säger Anders Johannesson.



