COMPUTER SCIENCE

När ett videosamtal hackar, ett datorspel laggar eller en webbsida känns långsam är det inte alltid internethastigheten som är problemet. Ofta handlar det i stället om fördröjningar i nätverket, så kallad latens. I sin doktorsavhandling har Simon Sundberg undersökt hur sådana fördröjningar uppstår och utvecklat nya metoder för att mäta dem.

De flesta förknippar nätverksprestanda med bandbredd, alltså hur mycket data som kan överföras per sekund. Men för många av dagens digitala tjänster är latensen minst lika viktig.

– Om du laddar ner en stor film är det framför allt bandbredden som avgör hur lång tid det tar. Men för interaktiva tjänster som videosamtal, onlinespel och virtuell verklighet är det fördröjningarna som påverkar upplevelsen mest, säger Simon Sundberg. 

Den 7 september besökte KK-stiftelsens kansli Karlstads universitet för att få en fördjupad inblick i hur universitetet samverkar med näringslivet inom forskning och utbildning. Under besöket presenterades flera projekt där universitetet och företag tillsammans utvecklar ny kunskap och stärker svensk konkurrenskraft.

Under dagen fick representanterna från KK-stiftelsen möta forskare och lärare från forskningsmiljön Pro2Be och ämnet datavetenskap. Syftet var att få en djupare förståelse för hur universitetet arbetar med forskning, utbildning och kompetensutveckling tillsammans med företag och organisationer.

När du skriver in en webbadress i din webbläsare och någon sekund senare hamnar på rätt webbplats sker en process som de flesta aldrig märker. Bakom kulisserna arbetar ett av internets viktigaste system: DNS, Domain Name System. I sin doktorsavhandling undersöker datavetaren Jonathan Magnusson hur väl dagens DNS-system skyddar användarnas integritet och vilka brister som fortfarande finns kvar.

DNS brukar beskrivas som internets adressbok. Systemet översätter domännamn, som exempelvis kau.se till de IP-adresser som datorer använder för att kommunicera med varandra. Utan DNS skulle internet vara betydligt svårare att använda. Samtidigt innebär varje uppslagning att information om vilka webbplatser en användare vill besöka skickas vidare genom flera olika servrar. 

Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.

I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden. Problemet är att de inte tar hänsyn till att människors varmvattenanvändning varierar över tid. En familj som duschar tidigt på morgonen har andra behov än ett hushåll där de flesta duschar sent på kvällen. När värmepumpen inte förstår dessa mönster kan det leda till onödig energianvändning eller att varmvattnet inte räcker till när det behövs. 

Nu står det klart vilka innovatörer som får representera Värmland i den nationella prisutdelningen av SKAPA-priset i Stockholm i november. Birgitta Persdotter, forskare inom socialt arbete och skapare av Vaves®, har utsetts till vinnare av SKAPA-priset Värmland 2026. Amal Nammouchi, tidigare doktorand vid Karlstads universitet och grundare av Wattzo, tilldelas SKAPA-talang Värmland 2026.

SKAPA-priset är Sveriges största innovationspris och uppmärksammar innovatörer som utvecklar nya lösningar med potential att skapa samhällsnytta, hållbar utveckling och framtida tillväxt.

Vaves® är en forskningsbaserad metod och digital plattform som stärker socialtjänstens möjligheter till systematisk uppföljning, analys och kunskapsutveckling genom samverkan mellan kommuner och akademi. För Birgitta Persdotter är utmärkelsen ett viktigt erkännande för det fortsatta arbetet:

Nyligen genomfördes två framgångsrika tester inom forskningsprojektet 6G-PATH, där sjuksköterskestudenter och ambulanspersonal fick prova en ny form av vårdutbildning på distans.

Målet var att undersöka hur framtidens kommunikationsteknik såsom 5G, kommande 6G-nät, edge computing och molntjänster kan användas för att skapa realistiska och tillgängliga utbildningsmiljöer för vårdpersonal.