Nätverk: Att utveckla barn- och elevhälsoarbete som allas ansvar

En samlad barn- och elevhälsa är en resurs och tillgång som på alla nivåer i en organisation ska stötta förbättrings- och utvecklingsarbete framåt utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. På vilket sätt kan barn- och elevhälsoarbete bli en mer integrerad del av verksamhetens pedagogiska verksamhet? Hur ser organisering och ledning av barn- och elevhälsoarbete egentligen ut, och hur kan det förstås av yrkesverksamma i praktiken? Vad innebär barnhälsoarbete och elevhälsoarbete som hela förskolans och skolans ansvar under barns och elevers hela utbildning?

Nu finns möjligheten för er att genom digitala nätverksträffar tillsammans med oss föra samtal i dialog och utbyta praktiknära beprövade erfarenheter kring framgångsberättelser och möjligheter, men också om gemensamma utmaningar som ni ställs inför i er professionella vardag.

Vikten av tidiga insatser kan inte nog betonas då förutsättningar för barns lärande grundas i förskolan. Förskolan har en viktig roll för barns hälsa och utveckling i stort. För att möta både barnens/elevernas och alla professioners behov behövs organisering så att det finns kunskap på enheterna att möta de behov som uppstår, men också en samordning av elevhälsans tvärprofessioner och kompetenser i tidiga år.

Förskolans barnhälsa, förskoleklass, skola/fritidshem och särskolas elevhälsa är avgörande för att skapa en likvärdig utbildning med fokus på ökad måluppfyllelse.

Målgrupp och anmälan

Alla yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, skola/fritidshem och särskola.

• Rektor och biträdande rektor
• Förskollärare/lärare, medarbetare med utpekat ledningsuppdrag, exempelvis förstelärare och/eller arbetslagsledare eller processledare.
• Barn- och elevhälsoprofessioner inom barn- och elevhälsan som ingår i rektors lokala barn- och elevhälsoteam, exempelvis specialpedagog, skolsköterska eller kurator.
• Förvaltningsövergripande professioner, exempelvis barn- och elevhälsochef, barn- och elevhälsoprofessioner på förvaltningsnivå, verksamhetschef för elevhälsans medicinska del, utvecklingsledare eller skolchef.

Rektor anmäler sig till nätverket.

Efter sista anmälningsdag kommer rektor att få ett välkomstbrev med ytterligare information om utbildningen samt information om hur rektor anmäler medföljare till utbildningen. 

Syfte - centrala utgångspunkter och perspektiv

Lärandegemenskaperna genom nätverksträffar syftar dels till att stärka det pedagogiska ledarskapet att verka i riktning för att barn-och elevhälsoarbete blir en naturlig del i förskola, förskoleklass, skola/fritidshem och särskolas systematiska förbättrings- och utvecklingsarbete, där barn- och elevhälsofrågor som allas ansvar är centralt. Dels att genomföra en identifiering och kartläggning av framgångsfaktorer och förbättringsområden som beskriver och utvecklar den egna verksamheten, och vidare en tillämpning av nya kunskaper och insikter som man berikats med såväl från andra deltagare som av det juridiska och vetenskapliga området av barn- och elevhälsoperspektiv.

Vidare syftar våra träffar till att utveckla det kritiskt reflekterande förhållningssättet och analysförmågan genom att utforska och ringa in bärande begrepp och värdeord som synliggör och stödjer förbättringsarbetet, samt bidra till en ökad medvetenhet och förståelse för hur ett utvecklat samarbete och samverkan mellan olika professioner kan stödja ett systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete.

Utbildningens utgångspunkt är att praktik och teori ska komma samman och mötas och på så vis berika och befrukta varandra. Genom samtal och dialog utbyts erfarenheter från er professionella praktiknära vardag i relation till styrdokument och forskningsperspektiv.

Andra centrala utgångspunkter och perspektiv som spelar stor roll för utformning och innehåll av våra träffar är att konkretisera barnperspektivet i det praktiska barn- och elevhälsoarbete som pågår hos er - barnets rättigheter och barns bästa utifrån tre olika aspekter: barnperspektiv, barnets perspektiv, och barnrättsperspektiv. Dessutom den kärnfulla betydelsen av sambandet mellan lärande och hälsa som något som går hand i hand, och där inkludering och det relationella-, salutogena perspektivet med dess demokratiska värden i lagtext och förordningar löper som en röd tråd.

Vi skapar möjlighet för er att utveckla samarbete och samverkan mellan såväl pedagoger/lärare, barn- och elevhälsans professioner, rektor, biträdande rektor, förvaltningsövergripande professioner och andra yrkesverksamma i er verksamhet. Under våra lärande gemenskaper i form av nätverksträffar möjliggör vi för flexibilitet i olika gruppkonstellationer.

Frågor som kommer att fokuseras på

• Hur kan man utveckla barn- och elevhälsoarbete till att bli hela förvaltningens (förskola, förskoleklass, skola/fritidshem, särskola) ansvar i praktiken? Hur gör vi?
• Vad innebär det konkret och i praktisk handling att en huvudman generellt i kommunen och en förskole-/skolenhet specifikt arbetar systematiskt, målmedvetet och processinriktat för att barn- och elevhälsoarbete ska genomsyra verksamhetens övriga systematiska kvalitetsarbete för barns och elevers välbefinnande, lärande och utveckling?
• Hur kan barn- och elevhälsarbete på er enhet och i förvaltningen samordnas, organiseras och ledas för att utvecklas på bästa sätt för barn och elever i riktning mot utbildningens mål?
• Vilket ledarskap och vilka ledarhandlingar är framgångsrika i dessa processer?
• Vad är framgångsfaktorerna och vilka utmaningar kan finnas när man ska utveckla ett barn- och elevhälsoarbete på en enhet och/eller i en hel förvaltning?

• På vilket sätt kan barn- och elevhälsoarbete bli en mer integrerad del av verksamhetens pedagogiska verksamhet?
• Hur ska det pedagogiska uppdraget genomföras enligt styrdokumentens intentioner och på vilket sätt utövas det i det dagliga arbetet?
• Goda exempel och utmaningar/dilemman/upplevda eventuella korstryck?
• Hur ser tillgången och omfattningen till stödfunktioner ut i era verksamheter lokalt och i kommunen i stort?
• Vilka yrkeskategorier ingår i er verksamhets barn-/elevhälsa?
• Hur ser samarbetet med pedagogerna / lärarna i barn-/elevhälsoarbetet ut?
• Hur fungerar samverkan och samarbetet med förskolans/skolans pedagogiska personal, barn-/elevhälsan och förskolan och andra verksamheter? Vad fungerar bra?
• Vilka förbättringsbehov kan identifieras och ringas in kring frågor som vad/hur/när/varför och vem/vilka som ansvarar för vad för att utveckling ska ske? Hur ser rutinerna ut i verksamheten/kommunen för att arbeta med tidiga insatser med stöd av barn-/elevhälsans professioner?
• Barn- och elevhälsoarbete innebär också en omfattande samverkan med övriga samhällsfunktioner och samarbete med barn/elevers föräldrar/vårdnadshavare – vad fungerar bra och vilka förbättringsområden kan identifieras?
• Vilka strategier behövs för ert förbättringsarbete framåt?
• Vilka är era föreställningar om barn-/elevhälsoarbete idag utifrån ert nuläge och önskat läge?
• Vilka är era mål och strategier för att nå önskat läge och målbild?
• Goda exempel? Förväntningar? Utmaningar?

• Pedagogik/specialpedagogik som begrepp?
• Gränsdragning/förväntningar speciallärare/specialpedagog?
• Hur kan frågor om gränser hanteras?
• Hur ser gränserna ut/rolldifferentiering mellan de olika yrkesgruppernas kompetensområden och ansvarsområden?
• Hur tar kompetenserna sig i uttryck i det praktiska arbetet?
• Roller och ansvarsfrågan, ansvarighet ”att lira ihop” med utgångspunkt i det gemensamma uppdraget och utifrån ett tillsammansperspektiv?
• Vad betyder egentligen hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete i det praktiska arbete som görs i era verksamheter?
• Vad innebär ett hälsofrämjande och förebyggande arbete på olika nivåer för respektive yrkeskategori och utifrån ett tillsammansperspektiv, i syfte att utveckla barn- och elevhälsoarbete?

Genomförande

Praktiknära läraktiviteter kommer genomsyra våra träffar och sambandet mellan lärandeuppdraget och hälsouppdraget lyfts fram som betydelsefullt i förbättringsprocessen. Hur får vi barnhälsan och elevhälsan involverad i lärandet? Hur ser samsynen ut kring barn- och elevhälsouppdraget och hur ser samsynen ut kring hur vi förstår och arbetar med behov i verksamheten och i förvaltningen? Eller hur ser samsynen och förväntningar ut kring våra olika roller, uppdrag, ansvar och ansvarsfördelning och rutiner ut? Vilka fungerar och varför då? Och vilka är i behov av förfining och/eller förbättring? Eller är det så att det rent utav kan finnas sådant som vi behöver ändra på eller sluta med, och i så fall varför då, och vad innebär det i praktiknära handlingar?

Under processen kommer vi synliggöra rutiner och betydelsen av systematik, kontinuitet, långsiktighet och delaktighet kring det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete som sker i er vardag, samt med vilka olika insatser barn- och elevhälsans professioner samverkar med andra professioner i verksamheten, i syfte att främja barn/elevers välbefinnande, lärande och utveckling så långt som möjligt. Hur skapar vi förutsättningar för lärande och utveckling på de olika insatsnivåerna med koppling till barn-/elevhälsans olika professioners uppdrag/roll, funktion, ansvar och ansvarighet ur ett mer tvärprofessionellt perspektiv? Vilka övriga professioner på de olika nivåerna i organisationen involveras och görs delaktiga i arbetet, och kring vad, hur och varför är det viktigt att olika professioner samarbetar och samverkar för varje enskilt barns/elevs bästa med utgångspunkt och i linje med nationella styrdokuments mål, riktlinjer och intentioner?

Vi kommer fokusera och rikta strålkastarljuset på det som fungerar bra, guldkornen och de goda exemplen, och göra mer utav det, men också kartlägga och synliggöra de förbättringsbehov som finns i syfte att arbeta vidare med de identifierade förbättrings- och utvecklingsområden tillsammans. Ni som deltagare kan ges möjlighet att skapa, alternativt utveckla, befintlig barn- och elevhälsoplan som kan användas i den egna verksamheten.

Handledningstillfälle kommer erbjudas och planeras in mellan er enhet och oss utbildningsledare.

Digitala nätverksträffar

Nätverksträffarna genomföras digitalt via zoom och ni väljer om ni från era respektive verksamheter och kommuner om ni önskar gå en termin eller två terminer. Anmälan om deltagande sker två gånger om året. Canvas är den lärplattform som används.