Blended learning och digitala resurser

På Universitetspedagogiska enheten bygger arbetet med blended learning på tre hörnstenar. Den första är constructive alignment, d.v.s. att lärandemål, examination och undervisning skall länkas ihop till en sammanhållen linje. Detta innebär att lärare baserar undervisningen på kursplanernas lärandemål, säkerställer att samtliga lärandemål examineras på relevanta sätt och skapar undervisning där studenterna får möjlighet och ansvar att utveckla de förmågor som examinationen kräver.

Den andra hörnstenen är studentcentrerad undervisning och lärande baserad på studentaktiva arbetsformer. Studenter behöver läsa, skriva, diskutera, lösa problem, presentera, repetera o.s.v. för att utveckla förmågor som beskrivs i olika lärandemål. I studentcentrerad undervisning och lärande strävar man efter att studenterna blir viktiga lärresurser för varandra. Detta kan ske genom att undervisningsformerna organiseras så att studenterna ska t.ex. läsa, kommentera och kritiskt granska material som medstudenterna skapat, materialet blir genom detta läromedel för andra studenter. Genom att studenterna under hela kursen skriver, diskuterar och genererar olika typer av presentationer, kan deras utveckling göras synlig för både dem själva och för läraren. De presentationer som skapas av studenterna är grunden för dem att få tät och relevant återkoppling på sin utveckling.

Den tredje hörnstenen i arbetet med blended learning är digitala resurser. Digital teknik är central i blended learning och används för skapande, för experiment och undersökningar, för kommunikation och administration. Studenterna kan skapa texter, bilder, filmer, instruktioner, musik, presentationer. Man kan använda simulatorer för experiment och undersökningar. Lärare och studenter kan använda digitala tjänster för att administrera och organisera sitt arbete. Den digitala tekniken gör det möjligt att pendla mellan att arbeta enskilt och flera tillsammans med samma material.

Att integrera nya former för undervisning och examination som man tidigare inte använt sig av tar tid. En omformning av undervisning till blended learning innebär en övergång till delvis andra former för undervisning och examination. Såväl lärare som studenter som administration behöver tid och andra resurser för att kunna integrera blended learning i undervisningen. Ett sätt att börja omforma kurser till blended learning är att byta ut någon eller några synkrona föreläsningar mot en kombination av online-diskussioner, kamratbedömningar, simuleringar, filmade föreläsningar, handledningar, undersökningar, quizzar m.m. Syftet är att göra studenterna mer aktiva i sin utbildning och att frigöra tid för läraren så att direkta möten med studenterna kan ägnas åt individuell handledning, återkoppling, att moderera diskussioner m.m.

Möjligheter till stöd från Universitetspedagogiska enheten

På Karlstads universitet utgår arbetet från den policy och den handlingsplan för blended learning som rektor fattade beslut om i januari 2015. Universitetspedagogiska enheten vid Karlstads universitet är en av de aktörer som har i uppdrag att realisera handlingsplanen. Enheten erbjuder flera typer av stöd för omformning av kurser till blended learning: kurser, forskningscirklar, workshopserier och självstudiematerial.

På kursen ”Att undervisa på universitetet 2 – IKT i undervisningen” får deltagarna möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta med blended learning. Kursen går över en termin och arbetet med kursen motsvarar ca. fem veckors arbete.

Forskningscirkeln är en projektform där deltagarna tillsammans med medarbetare på Universitetspedagogiska enheten utarbetar en plan för ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Det kan t.ex. röra sig om att omforma en kurs till blended learning eller att utveckla en examinationsform för en viss färdighet eller kunskapsform. Forskningscirkeln sträcker sig normalt över sex månader och avslutas med en skriftlig rapport över arbetet.

Workshopserier är en projektform för mer avgränsade utvecklingsprojekt, normalt fyra workshoptillfällen med två – tre veckors mellanrum. Enheten tillhandahåller ett webbaserat arkiv med självstudiematerial.

Referenser och fortsatt läsning

John Biggs och Catherine Tang beskriver i boken ”Teaching for Quality Learning at University” idéerna bakom constructive alignment. Syftet är att öka värdet av en universitetsutbildning för studenterna genom att konsekvent arbeta med att länka samman kursplanernas lärandemål med en undervisning som ger studenterna möjlighet att utveckla de förmågor examinationen kräver.

Garrison och Kanuka menar i artikeln “Blended learning: Uncovering its transformative potential in higher education” att blended learning breddar möjligheterna för studenter att utveckla förmågor till kritiskt, kreativt och komplext tänkande. Författarna anser sig ha forskningsstöd för att detta kan ge bättre studieresultat, nöjdare studenter och färre avhopp, högre genomströmning och färre upplevelser av att misslyckas som student.

Flipped classroom är en tillämpning av blended learning. I artikeln “The Flipped Classrom: A Survey of the Research” definierar Bishop och Verleger flipped classroom som en undervisningsform bestående av två delar: interaktiva gruppaktiviteter i klassrummet och datorbaserad individuell instruktion utanför klassrummet. I artikeln ger författarna en översikt över studentaktiva arbetssätt och relaterad forskning.

Jensen, Kummer och Godoy föreslår i artikeln “Improvements from a Flipped Classroom May Simply Be the Fruits of Active Learning” att det är studentaktiva arbetssätt som ger fördelar för lärandet snarare än om undervisningen bedrivs i en viss ordning eller distribueras på vissa sätt.