Beskyddarskapets retorik: Kulturella avtryck av Helena Northampton

Detta nu avslutade projekt finansierades av Vetenskapsrådet (Dnr. 2016-01521) och bedrevs av KuFo-forskaren Anna Swärdh.

Syftet med detta projekt är att undersöka den retoriska kulturen inom det tidigmoderna engelska beskyddarsystemet (patronage) genom att studera kulturella avtryck av Helena, Marchioness of Northampton (1549–1635). Helena föddes som Elin Ulfsdotter Snakenborg men lämnade Sverige 1564 och kom att leva resten av sitt liv i England, inom det system av beskydd och klientelskap som dominerade inte bara den litterära scenen utan hela det politiska samhället vid den här tiden. Genom att studera texter, föremål och aktiviteter som hade central betydelse för hennes liv, ‘kulturella avtryck’ hon lämnat efter sig, ämnar projektet undersöka hur dessa avtryck formats av och belyser beskyddarsystemet. Jag hoppas visa hur resor och reseberättelser, brev och brevskrivande, porträtt och porträttkonst, arkitektur och byggande, samt litterära dedikationer alla fungerar som exempel på retorisk själv-konstruktion och maktmanifestationer inom beskyddarsystemet. På detta sätt kommer projektet visa hur en kvinna i Helenas position kunde delta i och påverka sin samtid.

Helena lämnade Sverige tillsammans med prinsessan Cecilia Vasas följe, och blev kvar när Cecilia lämnade London 1566. Hon gifte sig till en av landets högsta titlar genom äktenskapet med William Parr, 1st Marquess of Northampton. Hennes andra äktenskap med hovmannen Thomas Gorges gjorde att hon fortsatt rörde sig i närheten av Elizabeth I och hennes hov. Hon gick som främsta sörjande i begravningståget när Elizabeth I dog, och hon deltog i festligheterna vid kröningen av James I. Poeter dedikerade dikter till henne och hon korresponderade själv med familjemedlemmar, men även med högre uppsatta personer, som den blivande Karl IX av Sverige. Tillsammans med sin andre man byggde hon Longford Castle. Dessa händelser finns på olika sätt beskrivna och bevarade: en reseberättelse nedskrevs och tillägnades drottningen; att antal porträtt av Helena existerar; brev finns bevarade; Longford Castle har byggts om, men ritningar och ett manuskript beskriver den ursprungliga byggnaden; dedikationer och dikter tillägnade Helena finns kvar. Dessa texter och föremål utgör primärmaterialet i studien, och kommer att läsas historiskt och retoriskt för att förstå hur de fungerade och vad de ville uppnå i de situationer de skrevs och skapades.

Projektet syftar alltså inte till att skriva en traditionell biografi, utan kommer att använda Helenas liv för att belysa ett antal kulturella aktiviteter och maktrelationer i det tidigmoderna England. Samtidig är projektet biografiskt eftersom det undersöker hur ‘en främling född i Sverige’ (‘a straungier borne in Swecia’) anpassade sig till och aktivt deltog i en ny kultur och i historiskt och politiskt viktiga skeenden. Mer fokus på kvinnor i historien har nyligen efterlysts i svenska medier, och detta projekt kommer att ge oss ökad kunskap om Helenas liv och aktiviteter, men samtidigt belysa ett antal bredare historiska och kulturella frågor:

Hur fungerar texter, föremål, och aktiviteter inom beskyddarsystemet i det tidigmoderna England? Hur fungerar de retoriskt i förhållande till den makt – i form av inflytande och status – som ges och erhålls i utbytet mellan beskyddare och klient?
Hur påverkar det tidigmoderna engelska beskyddarsystemet hur jaget framställs i och genom texter, porträtt, byggnader, och aktiviteter? Vilket jag vill man projicera eller framställa? Vilka koder och konventioner följs?
Vad kan Helenas kulturella avtryck lära oss hennes deltagande i det kulturella och politiska livet i det tidigmoderna England? Vilka former tog sig detta deltagande?
Hur fungerar de texter, föremål och aktiviteter som studeras här inom sina respektive genrer och kontexter? Hur förhåller sig t.ex. ett porträtt till liknande porträtt och till den situation i vilken det målades? Vad betyder ett porträtt som målas på ett visst sätt vid en viss tid?

Genomgående i dessa frågeställningar kommer projektet att belysa kvinnors situation inom beskyddarsystemet, deras begränsningar men också möjligheter till aktivt deltagande kulturellt och politiskt. Viktiga manuskript kommer att transkriberas och översättas från svenska och latin till engelska för att göra dem tillgängliga för vidare forskning. Eftersom projektet är av svenskt likväl som internationellt intresse kommer resultat att presenteras både på svenska och engelska, i ett antal artiklar, samt på engelska i form av en monografi.