Digital kompetens för yrkesämneslärare

Syfte
Syftet är att deltagarna genom workshopserien vidareutvecklar sin digitala kompetens på en generell, yrkesämnesrelaterad och didaktisk nivå. Syftet är också att deltagarna har fått kännedom om hur undervisningen kan utvecklas med hjälp av digitala verktyg.
Genomförande
Workshopträffar genomförs under 1,5-2 timmar på eftermiddagstid.
Målgrupp
Workshopsserien ska i första hand rikta sig till lärare som undervisar i karaktärsämnen i de yrkesförberedande programmen vid gymnasieskolan eller motsvarande inom vuxenutbildningen på gymnasial nivå. I mån av plats kan även lärare i andra ämnen eller andra skolformer delta.
Inga förkunskaper krävs, men det är en fördel om deltagarna har gått Skolverkets webbkurs ”Om programmering”.
Huvudmannen ansvarar för att deltagarna får tid avsatt för genomförandet av kompetensutvecklingen. Huvudmannen ansvarar även för att deltagaren har tillgång till digital enhet och annan utrustning som krävs för att följa kursen.
Antal deltagare: 25
Lärandemål
Deltagarna förväntas på en orienterande nivå vidareutveckla
-
generell digital kompetens utifrån de fyra aspekter av digital kompetens i läroplanen
-
kunskaper om generella digitala verktyg och samhällets digitalisering.
-
kunskaper om digitala verktyg som är relaterade till yrkesämnena och utgångspunkter vid val av dessa.
-
kunskaper om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.
Workshopseriens innehåll
Den totala omfattningen i tid för att genomföra uppgifterna och delta i workshopträffarna beräknas till 15 - 20 timmar för deltagarna. Workshopserien består av föreläsningar, praktiska övningar, workshops och gruppdiskussioner.
Workshopträff 1: Att undervisa med digitala verktyg
Rektorer bjuds in att delta vid detta pass.
För att ge en översyn över vilka verktyg som finns att tillgå inleder vi med en föreläsning där det presenteras ett axplock av digitala verktyg. Som stöd och inspiration tar vi del av Patrica Diaz bok Att arbeta formativt med digitala verktyg (2019). Patricia Diaz är doktorand på KTH där hon sedan 2020 forska kring lärarutbildning och digitalisering.
Workshop: Efter att ha tagit del av föreläsningen arbetar lärarna i grupper där de väljer ett digitalt verktyg att arbeta med och utvärdera. Två frågor ligger till grund för utvärderingen.
1. Varför valde ni detta verktyg?
2. På vilket sätt skulle verktyget kunna gynna/missgynna undervisning och lärande i era yrkesämnen?
Avslutningsvis så presenterar grupperna de olika erfarenheterna för hela gruppen.
Workshopträff 2: Att värdera digitala läromedel
Vi förbereder inför workshopen genom en ”flippad föreläsning” (inspelad) där föreläsare pratar om just yrkeselever och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i kombination med att läsa digitalt och analogt.
Workshop: Yrkeslärarna ska ta med ett digitalt läromedel de använder till workshopen. Deltagarna delas in i grupper om fyra där de tar del av varandras val och delar erfarenheter av detta läromedel. Diskussionen ska mynna ut i kloka tankar om vilka krav som bör ställas på digitala läromedel för att de ska gynna eleverna i deras kunskapsutveckling.
Exempel på diskussionsfrågor:
1. Vilka fördelar och nackdelar ser du med detta digitala läromedel?
2. Hur upplever eleverna läromedlet?
Workshop 3: Att förena samhället och arbetsliv med skola med hjälp av digitala multimodala loggböcker
Inleds med en föreläsning om ett forskningsprojekt som pågått på Karlstad Universitet sedan 2019 där en modell växt fram om hur man kan arbeta med digitala multimodala loggböcker för att förena skolbaserat lärande med arbetsplatsförlagt lärande. Modellen har sedan implementerats på Lillerudsgymnasiet: https://kauplay.kau.se/media/t/0_2m70cdwi
Rekommenderat bokkapitel: Kapitel 12 Att ständigt behöva tänka om: Ett yrkesdidaktiskt dilemma
Yrkesdidaktiska dilemman / [ed] Janne Kontio ; Sofia Lundmark, Stockholm: Natur och kultur, 2021, s. 299-322
Workshop: Inleds med en föreläsning av någon nedanstående om arbetet med digitala multimodala loggböcker inom ramen av skolans plattform. Lyfter hur denna arena skapar förutsättningar för digital kommunikation mellan lärare och elev för att synliggöra kunskapsutvecklingen samt att skapa ett tillförlitligt underlag för framtida bedömning. Gruppdiskussion om hur hanteringen av denna kommunikation sker idag samt följande diskussionsfrågor:
1. Vilka förutsättningar/hinder finns för digital kommunikation i din verksamhet idag?
2. Hur skulle det kunna utvecklas?
Workshop 4: Programmering ur ett yrkeslärarperspektiv
Programmering är aktuellt på alla yrkesprogram men på olika sätt. Som yrkeslärare ställs man ofta mot färdiga program som ska användas i verksamheten genom olika plattformar för närvaroredovisning, för betygsättning samt plattformar för undervisning.
Exempel på sådana plattformar är tex. Dexter, Skola 24, its, Canvas, Fronter etc. Listan kan göras lång. Problemet är ofta att dessa digitala verktyg och rapporteringssystem inte alltid fungerar i verksamheterna så som undervisande lärare skulle vilja. Lärare behöver därför få en förståelse för hur man blir en kvalitativ kravställare på de system som ska fungera i skolan. Det innebär att en förståelse för grunderna i programmering skapar bättre förutsättningar för att i framtiden kunna kommunicera de behov som finns på de olika yrkesprogrammen/skolor. Detta gäller även olika typer av loggböcker (appar) som branscherna tar fram inför elevernas APL (arbetsplatsförlagda del av utbildningen) men som visar sig fungera mindre bra då branschen inte förstår skolan behov och krav. Branschen har inte heller insyn i de styrdokument som varje lärare måste förhålla sig till både i undervisning och bedömning.
Denna workshop utgår från föreläsning om vad en kravställare är i denna kontext och vilka kunskaper om programmering som är nödvändiga. Passet har även ett praktiskt moment där föreläsare lyfter slöjan för mystiken med programmering på ett konkret sätt.
Studiegrupper
Deltagarna indelas i studiegrupper som kan stötta varandra i lärandet och utbyta erfarenheter under det att deltagarna följer kursen.
Kursuppgift
Kursuppgiften består av tre delar:
Utifrån workshop 1 ska ett digitalt verktyg testas och utvärderas, med redovisning under workshop 4. Ett ytterligare digitalt verktyg ska användas i interaktion med elev/elever och utvärderas och redovisning. Ett digitalt trepartssamtal ska genomföras under utbildningsperioden med utvärdering och redovisning.
