Hej Per Thorén, ämneslärare inom historia, svenska och teater på gymnasiet...

...om man inte vet vad det innebär att vara ämneslärare i gymnasiet, men är nyfiken på yrket. Vad skulle du vilja berätta då?
— Att det är, på samma gång, ett självständigt och socialt yrke. Jag har alltid gillat att lära mig saker och läraryrket utgör en bra möjlighet för att få göra det. Det finns ju en anledning till varför jag läst de ämnen jag nu är lärare i och att tillsammans med elever och kollegor få lära mig mer om dem är häftigt. Att sen på detta - att vara med och se människor utveckla sitt kunnande - gör mig glad.  

Varför blev du lärare?
— Jag mår bra när andra mår bra, är bra på att entusiasmera, och gillar att lära mig saker. Jag skulle gissa att det är de främsta orsakerna. Jag fick tidigt höra att jag skulle passa som lärare men vägen dit har inte varit spikrak. Jag tränade ett ungdomslag i fotboll under tonåren och tio år framåt, där jag på många sätt fick testa på yrket. Innan jag läste till lärare här på Karlstads universitet utbildade jag mig till kulturvetare och jobbade inom teatern och museibranschen. Det var inom framförallt teatern jag upptäckte kraften i att arbeta tillsammans mot samma mål och det är något som jag på många sätt tycker utgör kärnan i den pedagogiska situationen. Att tillsammans upptäcka något. Jag var klar lärare 2005.  

Hur kan en dag se ut på ditt jobb?
— Den börjar redan på bussen mellan hemmet och jobbet. Resan tar en timme och då går jag in i min bubbla och planerar, rättar, läser eller vad som nu behövs göras. Fokusmässigt är det bästa tiden på dagen. Jag har i regel två till tre lektioner per dag. Har jag lektion, i t.ex. historia, grundar sig undervisningen oftast i ett traditionellt klassrum men kan landa på lite olika ställen beroende på vilken kurs och vilka elever jag har. Innehållsmässig påverkar mitt yrke som teaterlärare mig som historielärare - och tvärtom. Vi pratar mycket om berättandet och dess funktion - varför vi berättar berättelser och hur vi gör det. Har jag teaterlektion arbetar vi med många olika saker så som dramaövningar, röstövningar, läser manus, skriver manus eller repar en produktion. Det beror på vilken process vi är i, och var i processen vi befinner oss. Dessa lektioner sker i salar som är anpassade för verksamheten och är ofta långa, runt tre timmar. På eftermiddagen kan vi ha möten, som arbetsplatsträffar med lärarlaget eller ämneskonferenser. Resan hem använder jag på samma sätt som resan till arbetet och det avslutar i regel arbetsdagen.  

Vad är det mest utmanande med att arbeta som lärare?
— Utmaningen tycker jag ligger i bredden i rollen, vad det innebär att vara lärare. Förutom den pedagogiska och didaktiska utmaningen, där jag växlar mellan rollerna att vara deltagare, vägledare, ledare och konstnär (oavsett ämne ser jag läraryrket som ett hantverk som ständigt måste övas), så är jag även där som medmänniska. Utmaningen ligger i att förhålla sig till professionen kontra känslan att räcka till. Som tur är har jag duktiga kollegor, exempelvis inom elevhälsan, som jag kan ta hjälp utav.

Du arbetar också som adjunkt i historia på Karlstads universitet, hur kommer det sig att du gör det och hur är det att arbetet?
— Jag tog kontakt med universitetet och frågade om de hade användning för mig. Jag tänkte att samtidigt som jag kan dela mina erfarenheter i vad det innebär att vara lärare så kan jag lära mig något. Jag arbetar deltid på gymnasiet och deltid på universitetet och har därmed en förankring i båda världar. Jag arbetar främst på ämneslärarprogrammet och är här i egenskap av att jag är gymnasielärare, och framförallt då lärare i estetiska ämnen. Då svårigheten i att vara lärare, oavsett ämne, bl.a. är att verbalisera kunskap och kunnande (vilket är något som görs på ett universitet) tycker jag det är intressant att få ta del av den kunskap som finns här, koppla det till min yrkesroll, och ta med mig det i min verksamhet. I mötet med studenter här på Karlstads universitet försöker jag sen dela med mig av den erfarenheten.