Universitetets första institut stödjer utvecklingsarbete inom det sociala fältet

IKU är ett samverkansorgan mellan de värmländska kommunernas sociala verksamheter och angränsande ämnen inom Karlstads universitet. Tanken är att utveckla och sprida kunskap om socialtjänstens verksamheter – kunskap som i slutändan kommer dem som tar del av tjänsterna tillgodo. IKU är universitetets första institut, vilket innebär att det inte har någon exakt given hemvist inom något ämne eller forskargrupp. Det är knutet till Institutionen för samhällsvetenskap, där föreståndaren Bengt G Eriksson arbetar.
– Liknande samverkansformer finns på många platser i landet, men det är sällan som universiteten är lika tydligt inblandade, säger Bengt G Eriksson.
Bildandet av IKU har föregåtts av många och långa diskussioner, främst inom kommunförbundet. Frågan var hur ett gemensamt forum för kunskapsutveckling inom området skulle se ut. Så kom universitetet och Bengt G Eriksson, doktor i socialt arbete, med i arbetet och lösningen blev ett institut.
– Det var för ungefär ett år sedan som vi bestämde oss för den lösningen. Jag blev tillfrågad om jag ville fylla idén med konkret innehåll och tackade ja.

Snabbt expanderande verksamhet
Så han blev föreståndare för en snabbt expanderande verksamhet och från och med denna månad har han stöd av Lena Ede, projektassistent på f d CFF. Rektorsbeslutet om inrättandet kom i december och i februari möttes styrelsen för första gången. Den består av fyra kommunrepresentanter, främst socialchefer, från orter runt om i länet, samt fem universitetsrepresentanter. Ordförande är Jan-Åke Hermansson, socialchef i Arvika kommun. Från universitetet deltar förutom Bengt G Eriksson prefekt Lennart Blomquist, professor Bengt Starrin, professor Bo Edvardsson, samt studierektor Anna-Liisa Taponen.
IKU sysslar med projektarbeten, seminarier och utvecklingsstöd. Institutet ska inte utbilda, men kan lotsa intressenter vidare i universitetet vid behov. Projekten kommer ur problem, kunskapsbrister och idéer som dyker upp ute i verksamheten. IKU hjälper sedan till att utforma ett projekt som brukar innebära att en eller flera kommunanställda får möjlighet att avsätta tid under en längre period till att utvärdera delar av sin verksamhet.

Utvärdera arbetssätt
– Kanske vet man för lite om brukarnas behov eller hur de ser på den kommunala verksamheten, säger Bengt G Eriksson. Eller också kan det handla om att utvärdera nya metoder och arbetssätt. Ett av kommunernas mål med IKU är att granska sin egen verksamhet. De saknar ofta resurser och kompetens för det arbetet och det är där IKU hjälper till med projektstöd och akademisk kompetens, från handledning till praktiskt arbete med till exempel datainsamling, analys och rapportering.
Omfattningen av IKU:s inblandning utformas flexibelt utifrån kommunernas kompetens och behov. Efter projektet går deltagarna tillbaka till sina ordinarie jobb.
– Då är problemet förhoppningsvis löst och deltagarna har utvecklat sin kompetens kring sitt arbete och om vetenskapliga metoder.
IKU bjuder också in till speciella dagar då de finns tillgängliga för projektdiskussioner eller för att hjälpa till med att söka medel.
– Intresset är mycket stort och kan bland annat handla om socialpsykiatri, äldrerehabilitering, familjerådgivning och missbrukarbehandling. Några av diskussionerna har resulterat i projekt som pågår nu, t ex ett om stöd till psykiskt funktionshindrade i Eda.
Sex stycken projekt är nu igång och fler är på diskussionsstadiet.
– Förhoppningen är att om några år ska så många projekt ha genomförts att vi ser en tydlig ökning av kunskapen inom socialtjänsten.
IKU genomför också tre seminariedagar per termin kring dessa frågor.
– Härnäst ska styrelsen fundera på institutets långsiktiga organisation, inriktning och finansiering, säger Bengt G Eriksson. Det är en blygsam verksamhet under utveckling som har stora möjligheter och som mött stort intresse från regionen.