Så gick 1999

- Förra året var vårt första som universitet och det har kostat. I och med att vi nu har ett vidgat uppdrag med bland annat forskning och forskarutbildning har det ställts stora krav på organisationen och på resurser, både vad gäller ekonomi och på oss alla som arbetar här, säger BengtOve.

Menar du att det egentligen inte fanns resurser till utvidgningen av universitet?
- Nu är det så att vi hade planerat för ett underskott på 10 miljoner och medel till det skulle tas från gamla överskott. Men underskottet blev större än väntat.
- Något som bidrar till underskottet är också att vi inte fick så stora statliga anslag som vi hade önskat för att kunna sätta igång verksamheten som universitet. Vi har gjort det som krävts av oss i det nya uppdraget, men samtidigt har vi inte fått de resurser som behövts. Det säger sig självt att det inte går ihop, påpekar han.

Vilka är egentligen de ekonomiska problemen?
- Man kan säga att de ekonomiska problemen består av två delar. Dels är det kostnaden för forskning och forskarutbildningen som varit hög och dels är det grundutbildningen som har problem och inte gett de intäkter vi räknat med.

Vilka är problemen inom grundutbildningen?
- Vi har redan tidigare sett att antalet studenter som rekryteras och som tar sina examina inte är så många som de borde vara och som vi önskar. Detta leder till att vi inte når det så kallade takbeloppet och helt enkelt förlorar pengar. Svårigheten att rekrytera gäller framför allt de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och det är ett bekymmer som vi delar med andra universitet och högskolor. Vi har fått 200 nya utbildningsplatser av staten inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna, men de platserna måste ju tillsättas om de ska kunna ge några intäkter.

Finns det olönsamma kurser?
- Ja det gör det och just nu tittar en arbetsgrupp på vårt totala utbud av program och kurser. Vi kan inte och ska inte ge kurser som går med förlust. Exempelvis kurser på C- och D-nivå som bara har ett fåtal studenter. Dessutom är det så, att här i Karlstad har vi en hög andel vidareutbildningskurser och distanskurser. Vid de kurserna är andelen examinerade låg vilket betyder att vi inte får fullt betalt för dem. Vi får ju betalt efter andelen examinerade studenter och därför måste vi se över utbudet, förklarar BengtOve.

Varför sviker studenterna Karlstads universitet?
- Problemet har funnits tidigare men förvärrats det senaste året och riktigt vad det beror på vet vi ännu inte. Vi har tillsatt ett antal grupper som arbetar för högtryck med att ta reda på varför. Vi måste ju först veta varför, för att kunna göra nåt åt det och svaret får vi under våren. Med den kunskapen som grund kan vi besluta om lämpliga åtgärder för att rekrytera och behålla studenter.

Ganska bråttom alltså?
- Ja, det här måste gå snabbt så att vi kan ta fram en handlingsplan. Ju snabbare vi agerar ju enklare är det att komma tillrätta med problemen.
- Men en sak vet vi redan: vi måste anpassa vårt utbud av utbildningar och kurser bättre efter den efterfrågan som finns. Dessutom måste vi vara lyhörda för arbetsmarknadens signaler. Det är viktigt att satsa på områden där vi tror att antalet studenter kommer att öka, samtidigt som vi inte kan öka utbildningen inom vissa väldigt efterfrågade områden hur mycket som helst. Vi måste kunna garantera kvaliteten på den utbildning som ges, slår BengtOve fast.

Hur ska vi ta oss ur underskottet?
- Det finns två möjliga vägar. Den ena är att öka intäkterna och den andra är att minska kostnaderna. Det viktigaste på lång sikt är naturligtvis att öka intäkterna och det är det vi arbetar med just nu. Först och främst genom att ta fram åtgärdsprogram för att rekrytera och behålla fler studenter, men också genom att ge fler uppdragsutbildningar och genom att åta oss mer uppdragsforskning. Vi måste helt enkelt bli mer attraktiva och öka vår dragningskraft.

Hur kan vi minska kostnaderna?
- Vi arbetar också med att reda ut hur vi kan få ner våra kostnader. Vi har tittat på lokalkostnaderna och de är förhållandevis låga. Däremot utgör personalkostnaderna en stor del av utgifterna och vi tittar därför på hur vi bättre ska kunna använda vår personal och deras kompetens.

Slutord
- Vi sitter i den positionen att vi måste bromsa och gasa samtidigt. Vi har en stark tillväxt och samtidigt har vi ett ekonomiskt underskott som gör att vi måste minska våra utgifter. Det är en grannlaga uppgift vi står inför. Vi känner ödmjukhet inför problemet och arbetar hårt för att kunna lösa det på ett bra sätt, avslutar BengtOve vårt samtal.
- Förra året var vårt första som universitet och det har kostat. I och med att vi nu har ett vidgat uppdrag med bland annat forskning och forskarutbildning har det ställts stora krav på organisationen och på resurser, både vad gäller ekonomi och på oss alla som arbetar här, säger BengtOve.