För människor som helt förlorat tal- och rörelseförmågan, till exempel efter en olycka, är livet skoningslöst begränsat. Personen kan vara i stånd att göra val som rör sitt liv - utan att kunna yttra ett enda ord. I brist på respons får omgivningen fatta alla beslut. En forskare på Karlstads universitet samarbetade med Landstinget i Värmland för att utveckla ett sätt att ge dessa individer en röst. Idén blev en innovation som nu närmar sig produkt. Och forskaren blev längs vägen företagare.
När en lektor i psykologi samtidigt är en datanörd med förkärlek för experiment händer det saker utanför de traditionella ramarna.
Erik Wästlunds ovanliga kompetenskombination har inte gått kollegorna på Karlstads universitet förbi. Ofta involveras han i mångvetenskapliga forskningsprojekt där hans förståelse för hur människan fattar beslut, hur våra minnesresurser funkar och teknikens potential ger viktiga infallsvinklar. När spjutspetsforskarna som utvecklar morgondagens teknik spinner iväg i futuristiska idéer hjälper Erik Wästlund till att sätta dem i relation till oss "vanliga människor".
Han trivs väldigt bra med sitt jobb.
- Jag är väldigt förtjust i att testa saker, det där klurandet. Hitta ett spår och utforska det. Som forskare får man ju syssla med det varje dag.
Forskare och företagare?
Numera vänjer sig forskaren Erik Wästlund vid att dessutom titulera sig företagare. Hans forskning blev en innovation som nu är på väg att bli en produkt. En forskare som tar sin idé och startar företag, går det an?
Självklart säger man på Karlstads universitet. Här uppmuntras forskare att ta sina lovande resultat vidare till en innovation som kan göra nytta i samhället. När näringsminister Annie Lööf kom till Karlstads universitet för att diskutera innovation och entreprenörskap bjöds Erik Wästlund in för att berätta om sina erfarenheter.
Får stöd att utveckla idéer
Innovationsprocessen kan vara en komplicerad och lång resa. Grants and Innovation Office, GIO, finns på universitetet för att bland annat ge stöd till forskare som har en idé med potential att komma samhället till nytta. På GIO finns experter som kan ge handfasta råd kring bland annat finansiering, samarbeten och även hur idéerna kan utvecklas och skyddas juridiskt.
Det var dit Erik Wästlund vände sig med sin idé för en ögonstyrd rullstol efter att han hade kommit i kontakt med Kay Sponseller, sjukgymnast på vuxenhabilitering på landstinget i Värmland. Hon jobbade med personer med grava funktionsnedsättningar och hjärnskador, många gånger helt utan tal- och rörelseförmåga.
Hur skapas en röst?
Fanns det verkligen inget sätt att hjälpa dessa människor att kommunicera med sin omgivning, undrade hon? I dagsläget var det till och med svårt att bedöma omfattningen av en hjärnskada hos en person med svåra funktionshinder. Ett verktyg skulle öka livskvaliteten markant.
Ett samarbete inleddes och prototypen för en ögonstyrd rullstol byggdes. Erik Wästlunds mjukvara kopplas till en datorskärm som monteras inom individens synfält. Framför skärmen sitter en kamera som ger föraren en bild av färdriktningen. Infrarött sken fångar upp ögonens rörelser när personen tittar på skärmen och talar sedan om för datorn vart personen vill styra stolen.
- En av de stora utmaningarna var att ögonen fungerar som både sändare och mottagare av information. Säkerheten var en annan grundläggande aspekt. Det har vi löst genom sensorer som läser av omgivningen, vilket hindrar att stolen till exempel fortsätter utför en trappa, berättar Erik Wästlund.
När en forskningsidé förändrar livet
De första testerna var omtumlande upplevelser. Det är en sak att sitta på kontoret och diskutera ord som livskvalitet och tillämpningsområden - en helt annan att med egna ögon se sin uppfinning förändra livet för en människa.
En av testpersonerna, som på grund av en förvärvad hjärnskada efter en sjukdom förlorat talförmågan och den viljestyrda kontrollen av kroppen, körde oavbrutet fram till sin mamma som satt med under testet. Det var ett rörande ögonblick. För första gången sedan skadan kunde hon själv välja sin väg. Genom sina ögon kunde hon visa vad hon själv ville och på så sätt göra sin röst hörd.
Kay Sponseller och Erik Wästlund insåg snabbt att här hade de hittat något. Deras innovation gav den här gruppen människor ett sätt att kommunicera med sin omgivning genom att göra medvetna val i sin förflyttning.
Inova ett viktigt steg
Nyligen meddelade Stiftelsen Inova att de vill satsa på Eyego, företaget där Erik Wästlund är en av delägarna tillsammans med sjukgymnasten Kay Sponseller och robotingenjören Ola Pettersson. Innovationen bör bli en tillgänglig produkt till marknaden menar Inova.
Att bli upptagen som inkubationsföretag hos Inova innebär tillgång till både kompetens och kontakter, vilket är mycket värdefullt för ett nystartat företag. Eyego hoppas att produkten ska kunna ute på marknaden redan år 2013.
- Vår innovation kan göra stor nytta i vardagen för personer med svåra funktionsnedsättningar, men även som ett rehabiliteringsverktyg. För att detta ska bli tillgängligt måste den dock bli en produkt som går att köpa. Så enkelt är det. Att få Inovas stöd betyder väldigt mycket, eftersom vi får tillgång till kompetens som hjälper oss att snabbare komma dit, säger Erik Wästlund.
Synen på entreprenörskap
Hans syn på företagande har förändrats ju längre i processen de kommit. I början fanns inte de tankarna med alls.
- Idag kan jag se den här produkten i ett kommersiellt system och tänka i banor av affärsmodell och företagsformer. Och jag har insett att jag själv kan och vill vara involverad i det arbetet. Att vara forskare, innovatör och företagare var ingenting jag planerat, men det är en kombination som fungerar väldigt bra.
