… varför var du där?
- Det här är ett återkommande internationellt toppmöte med fokus på hållbar bioekonomi. Jag var där i min roll som koordinator för forskningsprojektet Ingoskog, för våra andra projekt om skoglig bioekonomi och som föreståndare för Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande.
Mina kollegor Ida Grundel och Marie Nordfeldt var också på plats. Här deltar forskare, industrifolk, politiker, frivilligorganisationer, myndigheter och intresseorganisationer från hela världen. Och det är en av de saker som gör det så intressant - själva bredden - från forskare till politiker, från industri till civilsamhälle.
Vad handlade konferensen om?
- Klimatförändring, hållbarhet inom jordbruk, hållbar framställning av biomassa, etik, naturskydd, jordbruk i tropiska länder, strategier och policies, industrins perspektiv, hur man kan sätta mått och nyckeltal för att mäta hållbar bioekonomi… ja, väldigt mycket och väldigt brett. Konferensen är en kontaktyta för olika aktörer, som alla måste vara involverade i omställningen till en hållbar bioekonomi. Att det är deltagare från hela världen är extremt viktigt. Det gäller att hitta gemensamma lösningar och samtidigt blir det så tydligt vilka olika ingångar parterna har.
Du har varit med tidigare?
- Ja, förra gången Global Bioeconomy Summit arrangerades deltog Magnus Lestelius från Karlstads universitet och jag med en posterutställning. Det gav tillfälle till flera intressanta samtal och kontakter. I år fanns inte någon posterutställning, vilket jag tycker var lite synd. Däremot fanns ett ”consumer corner” med olika ”bioekonomiska” produkter och det är intressant att se hur det når ut till konsumenter.
Vad tar du med dig från konferensen?
- Personligen tycker jag att arbetssättet med ett internationellt toppmöte är fascinerande och spännande. Det är inte som en vanlig forskningskonferens, utan här produceras till exempel kommunikéer. Det slog mig hur viktiga våra egna projekt faktiskt är. Det är forskning som verkligen behövs. Ingoskog är ett bra exempel, där vi tittar på aspekter som ökad konkurrens om själva råvaran – biomassan. All bioekonomi är inte hållbar och olika intressen behöver balanseras mot varandra. Det är en enorm global utmaning. Både här och på Bioekonomiriksdagen som hölls i Karlstad tidigare i vår, togs FN:s hållbarhetsmål upp. Jag tycker att målen är så bra utifrån sin starka legitimitet. De utgör ett verktyg för en bred inkludering av olika aktörer och en konkretisering och användning av forskningsresultat.
