Du har precis avslutat en masterutbildning i matematik. Grattis, hur känns det?
– Det känns bra. Jag har jobbat hårt med exjobbet sedan januari och innan dess har jag studerat sedan 2013. Så det känns ju lite annorlunda att inte fortsätta med det nu men det är klart att det känns bra att gå i mål.
Titeln på ditt ex-jobb är Towards Identification of Effective Parameters in Heterogeneous Media. Kan du beskriva vad det handlar om?
– Heterogena material är material som ser olika ut på olika ställen. Jag har tittat specifikt på fallet där den heterogena strukturen kommer från en periodisk mikrostruktur, och exempel på en vanlig sådan är porstrukturen i betong. Men att arbeta matematiskt med heterogena material kan vara svårt, delvis eftersom man behöver väldigt mycket information för att beskriva mikrostrukturen i detalj. Istället uppskattar vi materialet med ett homogent material, som alltså är ett material med samma egenskaper överallt. Om mikrostrukturen i det heterogena materialet är liten så ger detta homogena material en bra approximation av egenskaperna av det heterogena materialet. Parametrarna för egenskaperna av det homogena materialet kallar vi för effektiva parametrar. Exjobbet har i grova drag handlat om att ta reda på om det är möjligt att beräkna de effektiva parametrarna baserat på mätningar av en gas som har flödat igenom materialet. Detta är konceptuellt likt idén bakom en röntgenbild, där man återskapar en tvärsnittsbild av kroppen från mätningar av ljus som färdats genom kroppen. Istället för kroppens interna struktur vill vi hitta strukturen av material som ska användas som förpackningsmaterial. Den stora utmaningen är att ta reda på om gasen som färdas genom materialet ger tillräckligt mycket information för att ta reda på materialets struktur. I grova drag så har vi funnit att nyckeln till att göra informationen tillräcklig är att återskapa de effektiva parametrarna i den homogena approximationen istället för parametrarna i det ursprungliga heterogena materialet.
Varför valde du att läsa en masterutbildning?
– Jag har varit inställd på att forska sedan jag var runt 12 år, så det kändes väldigt naturligt att läsa vidare. Min morbror har doktorerat inom relativitetsteori och genom honom blev jag väldigt intresserad av teoretisk fysik. Jag valde ursprungligen att studera till civilingenjör i teknisk fysik men märkte efter ett tag att fysik inte var för mig och bytte då spår mot framför allt matematik men även en del datavetenskap.
Vad har varit det bästa under de här 2,5 åren?
– Jag skulle nog säga att det är att jag har fått ett annat perspektiv på matematik. Före masterutbildningen var jag mest intresserad av den teoretiska sidan av matematik och ägnade ingen tanke åt matematikens användbarhet. Men Adrian Muntean, som har varit min handledare under exjobbet och även har tagit lite av en informell roll som mentor under utbildningen, har fått mig att förstå att även när man strävar efter matematik som har tillämpningar i fokus så är den underliggande matematiken ofta väldigt intressant och man behöver ofta dyka djupt ner i teoretiska detaljer. Så även om jag fortfarande vill göra matematik för att det är intressant så har jag insett att jag kan uppnå det målet genom att göra matematik som motiveras av tillämpningar ute i samhället.
Vad händer nu?
– Jag har blivit antagen till en doktorsutbildning i matematik på universitetet i Jyväskylä i Finland. Planen är att jag börjar i augusti eller september men på grund av coronan så verkar det lite osäkert med detaljerna. När det gäller matematiken så kommer jag fortsätta studera samma typ av matematiska problem som jag gjort under exjobbet. Det ser jag fram emot!
Lycka till!
Här kan du ta del av Davids uppsats (länk till Diva)
