Sverige kommer ofta högt upp i olika mätningar och rankningar när det gäller hållbarhet. Regering och riksdag har höga ambitioner när det gäller att möta klimatförändringarna. Det finns ett brett stöd bland befolkningen att arbeta för ökad hållbarhet och minskad påverkan på klimatet. Samtidigt är klimatarbetet långt ifrån hållbart, både vad gäller klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. Varför når vi inte ända fram? Vilka mekanismer lägger krokben för oss när samhället behöver förändras? David Olsson, statsvetare, Karlstads universitet, söker svaren i sin avhandling om Sverige och anpassningen till ett förändrat klimat.
Klimatförändringarna utgör ett hot för människor, djur, naturen och samhället. Sverige ses som en av föregångarna vad gäller hållbarhet och anpassning för att möta klimatförändringarna. Och visst har mycket hänt. Men olika internationella mätningar visar att Sveriges ansträngningar är otillräckliga. Med tanke på de katastrofala följder som klimatförändringen innebär, är det hög tid för en omvandling, en transformation, av samhället. Men varför tycks det gå så långsamt och vara så svårt?
-Sverige är högt rankat internationellt, men ändå är Sveriges klimatarbete, inklusive klimatanpassning, på många sätt ohållbart. Med denna problembild som utgångspunkt har jag studerat de villkor som för tillfället sätter ramarna för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar klimatanpassning. Jag ger även förslag på hur villkor för en mer hållbar klimatanpassning kan skapas, säger David Olsson.
Villkor för klimatanpassningen
I avhandlingen visar David Olsson att klimatanpassningens villkor utmärks av att den ska göras kompatibel med nuvarande politiska prioriteringar och utvecklingslinjer.
-För att hårdra det lite är det klimatanpassningsarbetet som anpassas till den nuvarande samhällsutvecklingen. Ett problem med det är att fundamentala utmaningar i den nuvarande samhällsutvecklingen inte synliggörs och problematiseras, menar David Olsson.
I samhällsdebatten betonas det till exempel att våra städer måste bli attraktiva och konkurrenskraftiga. Det framhålls att kommunala handläggare borde främja innovativ klimatanpassning som både minskar klimatrelaterade risker och främjar attraktivitet. Även om klimatanpassning kan främjas på detta sätt, innebär det att tillväxtens dominerande ställning över andra hållbarhetsvärden inte ifrågasätts och att strukturella problem förblir osynliga.
-Det finns starka skäl till att rikta fokus mot sådant som för tillfället inte problematiseras. Jag ger också förslag på hur detta fokusskifte kan möjliggöras, säger David Olsson.
David Olsson är född och uppvuxen i Uddevalla. Han är utbildad lärare och läste en politices magisterexamen i statsvetenskap vid sidan av lärarstudierna. David Olsson disputerade i statsvetenskap vid Karlstads universitet den 1 juni 2018. Avhandlingen heter ”Conditions of Sustainability – The Case of Climate Change Adaption in Sweden”.
