Mot bakgrund av en åldrande befolkning har frågor om ett förlängt arbetsliv placerats högt på den globala politiska dagordningen. I studien DAISIE, - Dynamiken i ojämlikheter som ackumuleras över livsloppet bland yrkesverksamma äldre, som 25-26 maj genomförde sin slutkonferens, har forskarna undersökt hur anställda äldre än 50 år inom finans, transport och vård, tänker kring sin arbetslivssituation, arbetshistoria och framtidsplaner vad gäller arbete och pensionering.
Studien har genomförts av Karlstads universitet i Sverige, Irland, Schweiz, Storbritannien och Tjeckien, tillsammans med flera lärosäten från respektive land. Resultatet ger en bättre förståelse för individers beslut om att arbeta längre i olika yrken och ett synliggörande mellan olika branschers olikheter.
- Vi har sett stora variationer såväl mellan som inom de tre undersökta yrkessektorerna. Samtidigt ser vi likheter mellan länder och sektorer, exempelvis är digitaliseringens konsekvenser tämligen likartade inom de fem länderna. Det finns en ökad stress kopplat till teknik och uppsägningar inom finanssektorn, säger Clary Krekula, professor i sociologi och i socialt arbete, Karlstads universitet.
Inbjudna till slutkonferensen var också ett antal keynote speakers, en av dem var Jaroslava Hasmanová Marhánková, doktor i sociologi, Charles University i Prag, som lyfte fram ålderssegregering och diskriminering i debatten om Covid-19.
- Sett till hur samhället har begränsats och fått restriktioner utifrån ålder som en följd av covid-19, bör det också leda oss till en kritisk diskussion om åldersdiskriminering. Det finns en idé om att det är socialt och etiskt acceptabelt att dela upp människor efter ålderssegment, men också att utifrån det göra en bedömning om en människas värde.
Madonna Harrington Meyer, professor i sociologi, Syracuse University i New York, också inbjuden som keynote speaker, berättade om sin studie med mor- och farföräldrar i USA, som på grund av bristen på sociala program tar hand om sina barnbarn med funktionsnedsättningar och hur det påverkar deras ålderdom och pension.
- Vi har sett att mor- och farföräldrar känner sig pressade att gå i pension tidigt, byta jobb eller flytta till andra städer för att kunna hjälpa till med barnbarnen. Men för en del är det också självklart att göra det valet, trots tuffa konsekvenser. Vi har också sett att flertalet behöver fördröja sin pension på grund av ökade utgifter, en växande skuld och behovet av sjukförsäkring.
Forskarteamet på Karlstads universitet förbereder nu en nationell öppen föreläsning den 22 juni, med föreläsare både från projektet och intresseorganisationer. Då medverkar bland annat Pensionärernas riksorganisation (PRO), Tantpatrullen och fackliga organisationer, i syfte att ytterligare vidga och fördjupa den offentliga diskussionen och föra ut projektets centrala resultat.
