Habitatkompensation i naturlika fiskvägar
Många av våra vattendrag har utsatts för stor påverkan på grund av vattenkraftsutbyggnad. Det har gjort att många vattenlevande organismer inte längre kan röra sig fritt inom vattendragen och till sjöar och hav. Naturlika fiskvägar som byggs för att likna naturliga vattendrag gör det möjligt för de flesta fiskarter att passera sådana hinder.
Naturlika fiskvägar har ofta visat sig vara ett bättre alternativt än de tekniska fiskvägarna genom sin förmåga att erbjuda passage för fler fiskarter. Den naturlika designen gör även att de naturlika fiskvägarna kan fungera som livsområde för vattenlevande växter och djur.
I samband med byggnationen av Fortums nya kraftverk i Eldforsen i Västerdalälven skapades en naturlik fiskväg som förbinder kraftverksdammen med den gamla älvfåran. Eftersom målet inte bara var att den skulle fungera som fiskväg, utan även som kompensation för den biodiversitetsförlust som ofta blir resultatet i reglerade vattendrag så kallas den för biokanalen.
Biokanalen har utformats så att den innehåller tre olika specialsträckor med olika miljöer – djupa partier med långsam vattenhastighet, ringlande lopp med strandpartier som ibland svämmas över samt små fåror med öar mellan. Dessa specialsträckor skiljs åt av sträckor med grovt substrat och rak sträckning som påminner om traditionella stigrännor. För att så många vattenanknutna organismer som möjligt ska kunna utnyttja biokanalen har man även försökt återskapa ett naturligt vattendrags bottensubstrat, vattenrörelser, lopp och lutning. Man har även valt att lägga fokus på den anslutande landmiljön eftersom denna fungerar som en viktig näringskälla och buffertzon för vattenmiljön. Även strandvegetationen har stor betydelse för den biologiska mångfalden i naturliga vattendrag och ger också skugga och skydd.
Projektet
Del I
Under de två första åren av projektet (2010-2012) var huvudsyftet att undersöka kolonisationen av arter i och
längs biokanalen och hur artsammansättningen utvecklades med tiden. Vi studerade vilka familjer av bottenfauna som koloniserat de olika habitattyperna inom biokanalen och fann att den specialdesignade fiskvägen med sina extra habitattyper kan ge upphov till en högre biodiversitet än vad som skulle ha funnits ifall man byggt en vanlig naturlik fiskväg. Familjesammansättningen verkade även närma sig det som finns i naturliga vattendrag i området.
Genom att jämföra vilka naturtyper i fiskvägen som olika familjer av bottenfauna trivs i har man kommit fram till att den specialdesignade fiskvägen med sina extra naturtyper kan ge upphov till en högre biodiversitet och därmed kompensera för de habitat som förstörts under kraftverksbygget.
Del II
I och med byggnationen av den nya kraftstationen i Eldforsen dämdes forsen mellan kraftverken i Eldforsen och Hummelforsen över och habitat för den hotade flodpärlmusslan försvann. Mellan 2014 och 2016 kommer vi därför att undersöka om biokanalen fungerar som habitat för flodpärlmussla och dess värdfisk -öringen. I biokanalen finns områden med strömmande vatten och grusbotten som passar flodpärlmusslan och områden med grundare vatten och död ved som passar små öringar, något som är viktigt eftersom flodpärlmusslan är beroende av öringen under sin första tid i livet.
Publikationer
Gustafsson, S., Osterling, M., Skurdal, J., Schneider, L.D., Calles, O. 2013. Macroinvertebrate colonization of a nature-like fishway: The effects of adding habitat heterogeneity. Ecological Engineering. 61, 345-353