Forskning

Politiska ordningar och processer på lokal och regional nivå

Europeiska samhällen i allmänhet och de nordiska inklusive det svenska i synnerhet har genomgått förändringar som politiskt och styrningsmässigt innebär en ökande roll för regionala och lokala aktörer. Medan den regionala nivån har varit förhållandevis tunt bemannad och med få uppdrag, jämfört med lokal och nationell nivå, så ökar nu uppdragen och uppgifterna för denna.

Förändringarna gäller både politikens form och dess innehåll. De diskuteras ofta som ett skifte från government till governance där lösare former för politisk organisering (i termer av flernivåstyrning, nätverk och partnerskap) har fått större betydelse och där nya aktörer, inte minst marknadens, ökat sitt inflytande över politikens innehåll. Politikens traditionella gränser har därmed luckrats upp, både mellan politik och ekonomi/marknad och mellan nivåer där nationalstaten delvis har fått en annan och i många fall nedtonad roll men där regionen och organ inom EU har fått en starkare position. Förskjutningen från politik till marknad innebär inte minst att marknadens logiker i allt högre utsträckning har ersatt tidigare former för politisk styrning. Därmed förändras också både föreställningar om och möjligheter för den liberala modell för demokrati som fungerat som den moderna statsvetenskapliga analysens utgångspunkt.

Dessa förändringar utmanar hur vi betraktar och använder centrala statsvetenskapliga analyser och begrepp samt kräver nya sätt att teoretisera dessa begrepp. I vår forskning tar vi därför fasta på att studera dessa förändringar/förskjutningar utifrån tre centrala statsvetenskapliga begrepp – demokrati, politik och makt. Regionernas förändrade ställning och roll i det politiska systemet utgör forskningens empiriska fokus. 

Ämnets doktorander med inriktning mot detta fält bedriver sin forskning inom ramen för Forskarskolan för regionalt samhällsbyggande. För samtliga forskningsprojekt relaterade till Politiska ordningar och processer på lokal och regional nivå, se under Personliga sidor.

Samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik

Vad ska elever i skolan och studenter på universitetet lära sig? Varför ska de lära sig just det? Och, hur går lärprocesserna till? Dessa didaktikens grundfrågor är utgångspunkt för forskningsprojekten inom området. En ytterligare utgångspunkt är att lärprocesser kan bli mer framgångsrika då lärare både är kunniga i sitt ämne och utvecklar sin förståelse av detta ämnes speciella karaktär. Genomförda och pågående projekt handlar bland annat om undervisning för en europeisk medborgarkompetens, samhällskunskapslärares friutrymme, metoder för att utveckla intresse för samhällsfrågor hos elever på gymnasieskolans yrkesprogram samt betyg och bedömning i skolämnet samhällskunskap. Forskningen bedrivs inom ramen för Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) där statsvetenskap samverkar med fyra andra samhällsvetenskapliga ämnen, i den 2010 avslutade Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap (FLHS) samt i den 2012 startade Forskarskolan för lärare i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD-FL).

Vem forskar om vad?

Du kan läsa mer om vem som forskar om vad genom att klicka dig fram till våra personliga sidor. Där finns i regel information om vad de enskilda forskarna sysslar med just för tillfället.