Meny
Spaningar
Spaningar är något som Rektorsutbildningen har som ett av flera signum för verksamheten
Högskolebehörighet inom alla yrkesprogram
Från och med höstterminen 2013 kommer alla nationella yrkesprogram att kunna ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie 2500 poäng. Skolverket har tagit fram förslag till vilka nya kurser som huvudmannen kan ge i programfördjupningen. Under den 20-31 maj finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Effekter av skolpolitiska reformer tar tid
Det tar tid innan det kan förväntas uppstå mätbara effekter på studieresultaten i grundskolan till följd av de reformer och andra åtgärder som genomförts sedan 2007. För att avsedda effekter ska uppstå behöver staten nu vara uthållig och fortsatt stödja implementeringen av reformerna. Det konstaterar den särskilda utredaren Per Thullberg som i dag överlämnat delbetänkandet Det tar tid - om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30) till utbildningsminister Jan Björklund.
Maten i grundskolan ska vara kostnadsfri för eleverna. Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan säger att måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten.
Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
Skolverket har tagit fram nya allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. De allmänna råden är rekommendationer om hur lärare, rektorer och huvudmän bör arbeta för att leva upp till kraven i bestämmelserna. Nytt är att arbetsprocessen är tydliggjord liksom rätten att överklaga åtgärdsprogram. Det finns också exempel på blanketter som kan användas i arbetet.
Lärares tidsanvändning kartlagd
En tredjedel av grundskollärarnas arbetstid används till att undervisa eleverna. En tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen. Viktiga slutsatser i Skolverkets rapport ”Lärarnas yrkesvardag” är att det är angeläget att lärare får förutsättningar att arbeta tillsammans men också att planera och dokumentera sin undervisning.
SKL föreslår system för lärares karriärtjänster
SKL föreslår ett enhetligt system med tre spår för lärares karriärtjänster. Detta för att skapa ordning mellan regeringens nya system för karriärtjänster och de karriärsteg som flera kommuner redan har.
Forskning om skolreformer och deras genomslag
Vilka effekter har 1990-talets skolreformer haft? Rapporten ger en genomgång av forskning om skolreformer och vad man kan säga om reformernas genomslag.
Utbildning för nyanlända elever
I denna promemoria ges förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör regleras. Därtill föreslås ett antal författningsändringar vad gäller rätten till utbildning och skolplikt.
Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun
Utredningen ska enligt regeringens direktiv göra en översyn av det kommunala informationsansvaret för unga som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Utredningen ska också ta ställning till om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver förtydligas när det gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar.
Statsbidrag för att anställa förstelärare och lektor
Regeringen har beslutat att införa ett statsbidrag för två nya karriärtjänster - förstelärare och lektor. Staten avsätter 880 miljoner kronor per år för att huvud-männen ska anställa dessa kvalificerade lärare.
Maria Arnholm ny jämställdhetsminister
Maria Arnholm har idag utnämnts till ny jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister. En av Maria Arnholms prioriteringar gäller löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Amelie von Zweigbergk utreder lärlingsutbildningen
Utbildningsministern tillsätter en utredare som ska se över den arbetsplatsförlagda delen av gymnasial lärlingsutbildning, gymnasiala yrkesutbildning samt av gymnasiesärskolan. Utredare blir Amelie von Zweigbergk.
Utökad undervisningstid i matematik
I propositionen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att dels den minsta totala undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer, dels undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolan, ska ökas med 120 timmar. Regeringen bedömer att den utökade undervisningstiden i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör användas för ämnet matematik.
Betygsskalan och betygen B och D
Handledningen presenterar först bakgrunden till den nya betygsskalan, några allmänna utgångspunkter för betygssättningen och vilka bestämmelser som ligger till grund för resonemanget om betygen B och D.
Läroplan för vuxenutbildningen 2012
Från och med 1 januari 2013 träder en ny förordning om läroplan för vuxenutbildningen i kraft.
Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete riktar sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer. De gäller för samtliga skolformer och fritidshemmet. Syftet med råden är att ge vägledning till huvudmäns, förskole- och skolenheters systematiska kvalitetsarbete för en ökad måluppfyllelse.
Karriärtjänster för lärare och statsbidrag för höjda lärarlöner
Två nya karriärsteg för lärare införs - förstelärare och lektor. Staten anslår upp till 880 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa kvalificerade lärare. Ungefär 10 000 lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarande skolformer.
Allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg
De allmänna råden för pedagogisk omsorg syftar till att stödja kommuner, enskilda huvudmän och personal inom pedagogisk omsorg och att öka kvaliteten på verksamheten.
De allmänna råden ska stödja lärare, rektorer och huvudmän i arbetet med att främja elevernas närvaro i skolan.
Per Thullberg utreder effekter av skolreformer
När får de senaste årens stora reformer på skolområdet effekt i kunskapsresultaten? Det ska en särskild utredare titta på.
Den svenska skolan – en rörlig marknad
Den svenska skolan har förändrats i grunden sedan nittiotalet. Stora reformer har skapat en skolmarknad där skolor med olika inriktning har etablerats och där föräldrar och elever kan välja utifrån sina behov och förutsättningar. Men valfriheten gäller inte för alla och reformerna har många gånger lett till ökade kostnader för kommunerna.
Skolan blir allt mindre likvärdig
Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats visar en ny rapport från Skolverket. Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygresultat ökat kraftigt. Valet av skola har blivit allt viktigare för hur en elev lyckas i skolan. Rapporten visar också att skolsegregationen har antagit nya former.
Utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen
Skolverket har tagit fram nya allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Nytt är att det finns allmänna råd kring utvecklingssamtalet och att den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering.
Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Ny lagstiftning, bättre kunskap och mer erfarenhet ligger till grund för Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkningar. Det finns nu en ny anmälningsskyldighet och råden innehåller konkreta rekommendationer för hur skolor och huvudmän ska jobba förebyggande.
Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer
De senaste åren har strukturerna på skolmarknaden förändrats. Särskilt kraftig har tillväxten varit i antalet gymnasieskolor som drivs av allt fler stora koncernföretag. Den här studien kartlägger den nationella förekomsten av enskilda huvudmän och visar hur ägarstrukturerna såg ut läsåret 2009/10 samt hur de har förändrats mellan 2005 och 2009.
Övningsskolor ska höja kvaliteten i lärarutbildningen
Regeringen vill förbättra lärarutbildningen genom att samla lärarstudenterna på så kallade övningsskolor som kan fokusera på praktiken.
Förbättrad resursfördelning i kommuner med stor boendesegregation
De 50 kommuner med störst boendesegregation tar idag större hänsyn till elevernas sociala bakgrund när resurser fördelas till olika skolor. 2007 var det en tredjedel som inte tog sociala hänsyn vid resursfördelning. Idag har det minskat till en fjärdedel. Samtidigt behöver kommuner bli bättre på att följa upp och utvärdera hur resurser fördelas till skolan. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet
Regeringen önskar en mer effektiv och ändamålsenlig organisering av den verksamhet som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK). Syftet är att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning, där den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade verksamheten.
Här finns information om Skolverkets kommande publikationer om gymnasieskola 2011.
Regeringen har nu lämnat förslag till en ny gymnasiesärskola. I "En gymnasiesärskola med hög kvalitet", Prop.2011/12:50 lämnas förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan.
Föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler
Syftet med föreskrifterna om introduktionsperiod och kompetensprofiler är att de ska skapa ramar vid bedömningen av lärares och förskollärares lämplighet inom samtliga skolformer så att skolverksamheten blir likvärdig och av hög kvalitet i hela landet.
Uppdrag för att öka andelen män i förskolan
Enligt ett nytt uppdrag från regeringen ska Skolverket undersöka vad som har gjorts sedan 1970 för att öka andelen män som arbetar som förskollärare och barnskötare. Skolverket ska också lyfta fram goda exempel på hur kommuner och förskolor har arbetat där andelen män ökat.
I och med att den nya betygsskalan trädde ikraft den 1 juli 2011 kommer elever under läsåret 2011/2012 att få betyg utifrån två olika betygsskalor.
Satsning på skolor i utanförskapsområden
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att genomföra en satsning på skolor i stadsdelar som präglas av utbrett utanförskap. Arbetssätt som är verkningsfulla och har en positiv effekt för elevernas resultat ska kunna spridas till andra skolor. Satsningen ska omfatta 20 miljoner kronor per år 2012-2014 och ska avgränsas till maximalt tio grundskolor i stadsdelar med utbrett utanförskap.
Åtgärder för att stoppa betygsinflationen
Regeringen inför en rad åtgärder för att för att stävja betygsinflationen. De nationella proven ska genomföras på ett likvärdigt sätt genom att tydliga riktlinjer för hantering av de nationella proven före, under och efter genomförandet tas fram. Uppdrag ges till Skolinspektion och Skolverket.
Nu finns läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) tillgänglig på Skolverkets webbplats.
Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag kommer Skolverket att få ett nytt uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa.
650 miljoner ska stärka skolhälsovård och elevvård
Fler anställda i skolhälsovården, fortbildning och en informationskampanj om näringsriktig skolmat. Det ingår i ett stort paket med satsningar på elevhälsan som regeringen fattat beslut om.
Ett tydligt uppdrag gör förskoleklassen bättre
Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen
Nu presenterar Skolverket allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen. Till de allmänna råden finns även kommentarer som ska vara ett stöd för läsandet och arbetet med råden.
Ny gymnasiesärskola med högre kvalitet
Regeringen skickar idag ett lagförslag om en ny gymnasiesärskola på remiss till lagrådet.
Nya antagningsregler ska premiera ansträngning
Regeringen har fattat beslut om nya antagningsregler till högskolan med anledning av den nya gymnasieskolan. Extra meritpoäng för matematik och moderna språk samt bättre möjligheter för yrkeselever som vill läsa in högskolebehörighet är nyheterna.
Förbättrat mottagande av nyanlända elever i skolan
Regeringen avser att tillsätta en utredning för förbättrat och likvärdigt mottagande av nyanlända elever. Utredningen kommer bland annat att behandla frågan om hur vi bäst organiserar skolornas introduktion av nyanlända elever, utformningen av studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning.
Idag överlämnas utredningen Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) till utbildningsminister Jan Björklund. Utredare har varit före detta justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Utredningen föreslår bl.a. ett starkare sekretesskydd för elever i grundskola, gymnasieskola och på fritidshem.
Sfi-peng för ökad valfrihet och individanpassning
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur en sfi-peng kan utformas. Ett system med sfi-peng skulle innebära att individen själv kan välja utbildningsanordnare, offentlig eller fristående, och att utbildningsanordnaren får en ersättning (sfi-peng) som följer individen.
Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare
En särskild utredare ska föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi), bland annat genom ett system med sfi-peng och genom att den som vill delta i sfi ges möjlighet att välja den anordnare, enskild eller offentlig, som bäst svarar mot de egna behoven.
Budget 2012, Utbildning och forskning
Ett antal reformer föreslås för att höja kvaliteten i utbildningssystemet med fokus på att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens. Totalt satsas 3,5 miljarder kronor 2012-2015 som bl.a. ska gå till en karriärutvecklingsreform inom läraryrket, ett andra lärarlyft och till en förbättrad matematikundervisning.
Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat.
Lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna är centralt för elevernas skolresultat. Det visar skriften Synligt lärande, som sammanfattar världens största studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Skriften ges ut av SKL
Närmare 20 procent av skolorna klarar inte anpassningen till eleverna.
De mest allvarliga bristerna i dagens skola gäller bland annat anpassningen av undervisningen efter elevernas förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter. Var femte grundskola och var tionde gymnasieskola utformar inte undervisningen med tillräcklig hänsyn till eleverna. Det framkommer i en rapport, Olika elever – samma undervisning, som Skolinspektionen i dag lämnar till regeringen.
120 miljoner till kompetensutveckling i förskolan.
Regeringen föreslår en satsning på kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer inom områdena uppföljning och utvärdering samt barn i behov av särskilt stöd. Under perioden 2012-2014 satsas totalt cirka 120 miljoner.
3,8 miljarder till lärarreformer
Totalt satsas 3,8 miljarder kronor under åren 2012-2015 på lärarreformer.
Mattelyftet - 2,6 miljarder ska höja resultaten
Regeringen presenterar i höstens budget nya satsningar för att lyfta matematikämnet i den svenska skolan. Totalt omfattar mattelyftet 2,6 miljarder.
Stor lektorsreform och Lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningen är två utredningar som tillsätts idag.
Skolverket välkomnar idag sin nya generaldirektör Anna Ekström. Hon är jurist och var tidigare ordförande för Saco. - Jag är verkligen glad och förväntansfull inför uppdraget som generaldirektör för en av Sveriges viktigaste myndigheter, sa Anna Ekström vid regeringens presskonferens om utnämningen.
Skolk i betygen på grundskolan införs höstterminen 2012
Regeringen har fattat beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen på grundskolan. - Det finns ingen arbetsplats i vuxenlivet där man kan komma och gå som man vill. Det ska man inte göra i skolan heller, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Utredning föreslår Lex Sarah-regler för skola och förskola
Den som arbetar i en utbildning eller en verksamhet inom skollagens område ska vara skyldig att rapportera missförhållanden till sin förskolechef eller rektor. Förskolechefen eller rektorn får ansvar för att utreda och avhjälpa missförhållandet. Allvarliga missförhållanden ska anmälas till Skolinspektionen. Det föreslår den särskilda utredaren Margareta Åberg, lagman och chef för Förvaltningsrätten i Göteborg, som idag överlämnar betänkandet - Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa (SOU 2011:33), till utbildningsminister Jan Björklund.
Behörighetsförordningen för förskollärare och lärare.
Får jag lärarlegitimation? Hur gör jag? Vilken examen behöver jag? Många frågor får nu svar genom behörighetsförordningen för förskollärare och lärare.
Ny generaldirektör för Skolverket
Regeringen har i dag utsett Anna Ekström till ny generaldirektör för Statens Skolverk. Ekström är i dag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, och tillträder sin nya tjänst den 23 maj.
Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen har idag överlämnat propositionen Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning (prop. 2010/11:104) till Riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen, som rör gymnasial lärlingsutbildning.
Skolförordningen, SFS 2011:185
Den nya förordningen ersätter bland annat grundskoleförordningen, sameskolförordningen, särskoleförordningen och specialskoleförordningen. Den träder i kraft den 15 april 2011 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna.
Skolverket säger nej till förslaget om försöksverksamhet med flexibel skolstart. Myndigheten menar att förslaget går emot aktuell forskning.
Handlingsplan viktig för unga med skyddade personuppgifter
Det är viktigt att verksamheterna formulerar handlingsplaner för unga med skyddade personuppgifter, visar Skolverkets stödmaterial. Skolhuvudmännen måste också planera för att kunna ta emot dessa elever i sina verksamheter.
200 nya lektorer i skola och förskola
Regeringen har beslutat att satsa 251 miljoner kronor på forskarskolor där cirka 200 lärare och förskollärare ska kunna utbilda sig till lektorer.
Gymnasial lärlingsutbildning presenteras
Den nya gymnasiala lärlingsutbildningen är tänkt att börja höstterminen 2011.
Kunskapskraven för grundskolan klara
Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, sameskolan och specialskolan. - Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.
Skolverket rekommenderar inget program mot mobbning
Skolverket har gjort en omfattande utvärdering av metoder som används mot mobbning och är kritiskt till att använda färdiga programkoncept. Alla åtta granskade program innehåller inslag som är såväl effektiva som ineffektiva eller rentav riskerar att öka mobbningen. Skolverket kan därför inte rekommendera att skolorna använder något av de granskade programmen fullt ut i arbetet mot mobbning.
Svensk skola brister i jämställdhet enligt DEJA:s slutbetänkande
Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Det är slutsatser i DEJA:s slutbetänkande Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) som Anna Ekström överlämnar till jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni i dag. Samtidigt publiceras de två sista rapporterna i DEJA:s rapportserie.
Riktiga betyg är bättre än höga betyg
Varje elev ska bli rättvist och riktigt betygssatt. Detta sker inte alltid. För att öka rättssäkerheten bör ett betyg kunna omprövas. Det föreslår regeringens utredare Leif Davidsson, som i dag har överlämnat betänkandet Riktiga betyg är bättre än höga betyg - Förslag till omprövning av betyg (SOU 2010:96) till utbildningsminister Jan Björklund.
Nytt informationsmaterial om förskolans läroplan
Regeringen har beslutat om förändringar i förskolans läroplan som träder i kraft den 1 juli 2011. Utbildningsdepartementet publicerar nu en skrift som presenterar en promemoria. Den beskriver bakgrunden till de förtydliganden och kompletteringar som har gjorts i läroplanen.
En likvärdig utbildning - inte bara skolans ansvar
I sitt slutbetänkande ger Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05) en samlad bild av hur skolan arbetar och hur den samverkar med andra kring de barn och elever som far illa eller som har stora stödbehov. I betänkandet lämnas också förslag på förebyggande och främjande insatser.
Många rektorer behöver stärka sitt ledarskap
Rektor har en nyckelroll i skolan. Men många rektorer fyller inte den roll som pedagogisk ledare som det är tänkt i lagstiftningen. Det visar Skolinspektionens granskning av 30 grundskolor, ”Rektors ledarskap”.
Fyrkantig undervisning och lågt ställda förväntningar på elevernas förmåga äventyrar deras rätt till god utbildning. Det visar Skolinspektionens granskning av 40 grundskolor. Men granskningen visar också på många goda exempel på undervisning som ger alla elever möjlighet att utvecklas.
Högre krav på lärarkåren - lärarlegitimation
Regeringen överlämnade den 18/10 propositionen om lärarlegitimation till riksdagen. - Nu höjs kraven i den svenska skolan. Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får fastanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. - Ska vi stärka kvaliteten i den svenska skolan måste vi satsa på lärarkåren. Vi inför en ny lärarutbildning och storsatsar på fortbildning. Lärarlegitimationen blir en kvalitetsstämpel, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Flexibel skolstart i grundskolan
En särskild utredare ska analysera och föreslå hur införandet av en försöksverksamhet med flexibel skolstart i grundskolan kan genomföras. Utgångspunkten för utredningen ska vara att belysa och kartlägga förutsättningarna för att införa en sådan verksamhet. Försöksverksamheten ska tillmötesgå föräldrars önskemål och öka deras valfrihet.
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU 2010:70
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige lämnar i detta slutbetänkande en redovisning av hur den genomfört de uppgifter av främjande natur som ingått i delegationens uppdrag. I betänkandet lämnas också förslag med avseende på rättsligt skydd för de mänskliga rättigheterna, inrättandet av en nationell institution för de mänskliga rättigheterna, styrning och tillsyn, utbildning och kompetensutveckling, forskning och kunskapsutveckling samt, slutligen, det civila samhällets och näringslivets roll med avseende på de mänskliga rättigheterna. Syftet är att dessa förslag tillsammans ska bilda en ny struktur för skydd av de mänskliga rättigheterna, där varje del förutsätter och stärker utvecklingen inom de övriga delarna. Syftet är också att förslagen ska bidra till att tydliggöra de mänskliga rättigheternas roll som en gemensam internationell och nationell värdegrund för samhället
Regeringen satsar på det pedagogiska ledarskapet i skolan
Ledarskapet är avgörande för en skolas kvalitet. Rektorn är som högsta chef för en skola ytterst ansvarig för skolans resultat och arbetsmiljö. Flera undersökningar visar att elever når högre resultat i skolor där rektorerna utövar ett aktivt pedagogiskt ledarskap och för en dialog med lärarna om undervisningen. Samtidigt har rektorerna inte alltid de kunskaper som behövs för att utöva ett aktivt ledarskap. Regeringen har därför skärpt kraven på huvudmännen att de ska se till att alla nytillträdda rektorer går den nya statliga befattningsutbildningen för nyanställda rektorer. Utöver den statliga rektorsutbildningen vill regeringen ge rektorerna möjlighet att fortbilda sig i styrnings- och ledarskapsfrågor så att de kan utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Regeringen föreslår därför att 20 miljoner kronor avsätts under 2011 för ett särskilt rektorslyft
Nya läroplanen för grundskolan sätter tydliga mål för lärare och elever
Den 11/10-2010 presenterade utbildningsminister Jan Björklund den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11). I framtiden ska läroplanen även innehålla kursplaner för grundskolans ämnen. Kursplanerna får en ny struktur i tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. - Kraven i skolan ska vara tydliga och konkreta. Lärare, föräldrar och elever ska förstå vad som förväntas under lektionerna. Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund. I sak sker en viktig förändring från det förslag Skolverket lämnat. Det gäller ämnet religionskunskap. Fakta om regeringens beslut * Mål i årskurs 3, 6, 9 * Färre mål * Tydligare mål * Centralt ämnesinnehåll anges
Länk till presentationsmaterial www.regeringen.se/content/1/c6/15/33/75/e70e33f0.pdf
Nyamko Sabuni tar över förskolan
Statsrådet Jan Björklund lämnar över ansvaret för två stora sektorer som han hittills haft ansvaret för till bitr utbildningsminister och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Dels förskolesektorn och övrig barnomsorg, dels hela vuxenutbildningssektorn (komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan och folkbildningssektorn). Dessutom övertar hon ansvaret för studiemedelssystemet ur högskoleministerns tidigare portfölj. Nyamko Sabuni har med sig ansvaret för regeringens jämställdhetspolitik och ungdomspolitik ur sin gamla ministerportfölj.
Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem
Många elever får inte den utbildning som de har rätt till. Orsakerna är flera, till exempel lektioner som inte utgår från de läroplaner som regeringen fastställt, undervisning som inte anpassas till varje elevs förutsättningar och lärare som saknar utbildning i de ämnen de undervisar i. Det konstaterar Skolinspektionen i sin första sammanfattande rapport till regeringen om brister i skolan.
Legitimation för lärare och förskollärare
Lärarlegitimation från 2012. För att en lärare ska få fastanställas i skolväsendet ska det från och med 2012 krävas att läraren är legitimerad. I dag har regeringen överlämnat förslaget Legitimation för lärare och förskollärare till Lagrådet. - Lärare är Sveriges viktigaste yrke. Lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket, säger utbildningsminister Jan Björklund. - Det är oacceptabelt att så många obehöriga lärare är anställda i skolan.
Betyg från årskurs 6 - för mer kunskap
- Kunskapstänkandet måste ned på mellanstadiet. Föräldrar och elever har rätt till tydlig information om hur det går i skolan. Det säger utbildningsminister Jan Björklund om propositionen Betyg från årskurs 6 i grundskolan som i dag (100910) överlämnas till riksdagen. - Med tidigare betyg med tydliga kunskapskrav och fler steg i betygsskalan kan vi sätta in rätt stöd till dem som har det svårt och samtidigt stimulera dem som har lätt för sig, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Högre krav och kvalitet för framtidens utmaningar
Vilka är de stora förändringarna i gymnasiereformen Gy 2011? Informationsmaterial för rektorer om gymnasiereformen
Skolan förändras och utvecklas. Skolverket ger rektorn stöd
I denna broschyr finns en sammanfattning av de utvecklingsstöd som Skolverket just nu erbjuder i reformarbetet.Skolverket arbetar på olika sätt för att stärka huvudmännens och rektorernas förutsättningaratt arbeta för ökad måluppfyllelse och stärka det systematiska kvalitetsarbetet.
Spetsutbildningar på högstadiet
Spetsutbildningar för högpresterande elever ska införas även på högstadiet. - Även studiebegåvade elever har rätt att utvecklas i sin egen takt. Ingen ska behöva rulla tummarna i skolan. Det är dags att vi lämnar den socialdemokratiska jantelagen bakom oss i skolpolitiken, säger utbildningsminister Jan Björklund. Regeringen avser att införa en försöksverksamhet med spetsutbildningar på högstadiet inom de teoretiska ämnena, precis som i gymnasieskolan. Skolorna ska få använda tester och prov för att välja vilka elever som ska få gå på utbildningarna och dessa ska vara riksrekryterande. - Det är elevernas förmåga som ska avgöra vilka som ska antas och ingen ska lockas till en utbildning som de inte klarar av. Om antagning sker enbart på grundval av föräldraintresse så kommer det sannolikt att leda till social snedrekrytering, säger Jan Björklund
Tydligare mål och utvärdering i förskolans läroplan
- Förskolan ska bli ännu mer lärorik. Det säger utbildningsminister Jan Björklund om den förnyade läroplanen för förskolan som regeringen nu har fastställt. - Barn har en naturlig lust att lära. Förskolan ska bli ännu bättre på att stimulera denna nyfikenhet. - Förskolan har under de senaste årtiondena gått från ren omsorg till att bli mer lärorik och lägga grunden för barnens framtida skolgång. Det är en viktig utveckling för att ge barn från alla hem samma chanser i skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Regeringens förslag om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen, och hur det ska gå till. - Det är inte okej att vuxna kommer och går som de vill på en arbetsplats. Då ska det inte vara det för eleverna i skolan heller. Eleverna ska vara närvarande på lektionerna, skolket idag är oacceptabelt stort, säger utbildningsminister Jan Björklund. - Skolk leder till lägre skolresultat och en uppluckrad studiemoral. - Det finns olika skäl till att elever skolkar men det är ofta ett tecken på att allt inte står rätt till. Att tidigt upptäcka att eleven mår dåligt för att kunna ge det stöd som krävs är en investering för skolan och samhället men framförallt för individen.
Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den träder i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli 2011. Lagen ska tillämpas på vuxenutbildningen från och med den 1 juli 2012. Skolverket har samlat några viktiga förändringar inom de olika verksamhetsformerna. Här kommer du också i början av höstterminen att kunna hitta fördjupningar inom olika områden i skollagen.
Sammanfattning av skollagens 29 kapitel
Vad innehåller de olika kapitlen i nya skollagen? (Källa: Utbildningsdepartementets webbplats)
Uppdrag om kvalitetsutmärkelse inom skolväsendet U2010/3614/S
Statens skolverk får i uppdrag att träffa avtal med en extern organisation eller ett institut om att under fem år (2011-2015) fortsätta arbetet med kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. Utmärkelsens syfte ska vara att stödja utvecklingen av systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå samt förbättrade resultat för elevernas lärande. Detta ska ske dels genom att stödja verksamheterna i sitt utvecklingsarbete dels genom att lyfta fram goda förebilder. Informationen om utmärkelsen och spridningen av arbetet vid de skolor som utnämns som förebilder bör intensifieras för att öka kunskaperna om systematiskt kvalitetsarbete.
Skolan utvärderar eleven – inte sitt eget arbete
Vare sig det går bra eller dåligt i skolarbetet drar skolan ofta slutsatsen att det beror på den enskilda eleven. Skolorna söker sällan förklaringarna i sitt eget arbete. Det visar Skolinspektionens granskning av hur 40 skolor arbetar med sina elevers kunskapsutveckling.
Bara legitimerade lärare får sätta betyg
Som regeringen har presenterat tidigare vill man att lärar- och förskollärarlegitimation ska införas från och med den 1 juli 2012. I dag presenteras mer detaljer om reglerna för legitimationen, i promemorian Legitimation för lärare och förskollärare som nu sänds på remiss.
Släpp in politiska partier i skolan
Det är inte förenligt med lagstiftningen att ta emot vissa partier och samtidigt neka andra partier att föra fram sina budskap i skolan. Det är dock juridiskt möjligt att utestänga alla politiska partier eftersom skolan inte är en allmän plats. Men den lösningen är mindre lyckad utifrån skolans demokratiuppdrag. Det är en av Skolverkets slutsatser i det stödmaterial om opinionsbildning i skolan
Barn- och ungdomssatsning - för trygghet, jobb och kunskap
Den 31/3 2010 presenterade regeringen en särskild satsning riktad till barn och unga. Satsningen består av tre delar: höjt flerbarnstillägg i barnbidraget om totalt 700 miljoner kronor, en särskild sommarjobbsatsning för skolungdomar på 100 miljoner kronor och en förstärkt satsning på sommarskolor med 20 miljoner kronor
Ny skollag - för kunskap, valfrihet och trygghet
Regeringen överlämnar i dag Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) till riksdagen.
- Med den nya skollagen får vi en skola med högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Skriftliga omdömen blir hemliga
- Skriftliga omdömen är viktiga verktyg för att kunna följa upp elevens resultat och för att ge tydlig information till föräldrarna, men de ska vara hemliga för andra, säger utbildningsminister Jan Björklund
Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse - ett stödmaterial
Som rektor har du stor betydelse för skolans utveckling. All forskning visar att en rektor som är delaktig i verksamheten, leder det pedagogiska arbetet, kommunicerar och förankrar skolans mål är nyckeln till en fungerande skola. Genom att följa upp och utvärdera verksamheten på din skola, kan du förbättra verksamheten så att skolan når målen.
Skolverkets övriga webbplatser
Skolverket har ett antal webbplatser vid sidan av Skolverket.se. De är inriktade på olika frågor, till exempel användningen av IT i skolan, stöd att hitta rätt utbildning, information om kursplaner, eller redovisning av kvalitet och resultat inom skolan.
.
Sidansvarig: Monica Åkerblom
Sidan uppdaterades: 2013-05-21 07:58
