Bolognaprocessen

Det pågår idag ett stort arbete i flertalet av Europas länder med målet att öka studenternas rörlighet och anställningsbarhet mellan länderna och skapa ett internationellt konkurrenskraftigt utbildningsområde inom Europa. Ett led i att uppnå dessa mål är att skapa tydligare och internationellt jämförbara utbildnings- och examensstrukturer. Ett första steg mot ett gemensamt europeiskt utbildningsområde togs i den italienska staden Bologna 1999, varför arbetet fått namnet Bolognaprocessen. Idag samarbetar 46 europeiska länder i detta mellanstatliga samarbete, däribland Sverige.

Bolognadeklarationen

Det primära syftet med Bolognadeklarationen är att utveckla en enhetlig europeisk arena för högre utbildning till år 2010. Länderna ska tillsammans skapa The European Higher Education Area, EHEA. Avsikten är att underlätta studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarkanden. Ett annat viktigt mål är att förbättra den högre utbildningens konkurrens- och attraktionskraft i Europa jämfört med andra världsdelar, främst USA. Dessa övergripande mål bryts ned i ett antal operativa mål.

Bolognaprocessen

Bolognaprocessen, det vill säga uppföljningen av Bolognadeklarationen, syftar till att de gemensamt satta målen uppnås. Trots att deklarationen inte är ett juridiskt bindande dokument och att processen är ett rent mellanstatligt samarbete, har den lett till omfattande förändringar av den högre utbildningen i många av de deltagande länderna.

Målen i deklarationen har följts upp vid fyra utbildningsministermöten. Det första hölls i Prag 2001, det andra i Berlin 2003, det tredje i Bergen 2005 och det senaste i London 2007. Nästa möte hålls i Belgien under 2009. I Sverige drivs Bolognaprocessen framåt av en rad aktörer. Studenter, lärare och annan personal vid universitet och högskolor bidrar i högsta grad till att förverkliga Bolognadeklarationens mål.