Projekt och pågående forskning

Under denna flik beskrivs dels pågående avhandlingsprojekt i historia, dels externfinansierade forskningsprojekt. Därutöver bedriver lärarna egen forskning inom ramen för sin kompetensutvecklingstid. Forskningen vid ämnet riktas huvudsakligen mot temat regionalt samhällsbyggande och ämnesdidaktik.

Anders Forsell, doktorand i historia.

Kommunala ideal och politisk verklighet. Politiseringen av den kommunala arenean i två städer, ca 1880-1920.(prel. avhandlingstitel).  

Avhandlingen studerar politiseringen av den kommunala arenan i två städer. Syftet med den komparativa studien är att öka förståelsen kring hur det gick till när kommunen som sådan blev politisk. Tidigare forskning har betonat socialdemokratin som drivande i politiseringsprocessen, men den här undersökningen fokuserar istället på de frisinnade och det lokala föreningsväsendet som drivande i politiseringen av kommunerna. Genom att studera lokala aktörers utövande av funktioner som förknippas med politiska partier, vill avhandlingen visa att politiseringen av kommunerna kan förläggas till ett tidigare skede än vad tidigare forskning hävdat. Vidare vill avhandlingen visa att frisinnade aktörer och med dem befryndade organisationer spelade en viktig roll i denna process.

Ramona Ivener, doktorand i historia.

Maskulinitet, mordernitet och kunskapstradition 

I de gamla europeiska industriregionerna var kulturen och identiteten nära kopplad till arbete, och framförallt manligt kodat arbete. I mitten av 1970-talet drabbades Bergslagen stort av den internationella lågkonjunkturen. Man brukar tala om den så kallade stålkrisen, som av förklarliga skäl fick stora konsekvenser i den här regionen. Den drabbade samhället men inte desto mindre människor, individer. Min avhandling centreras kring män och manlig identitet i anslutning till lokala kunskapstraditioner på en bruksort i förvandling. Idag pågår en debatt om dels överutbildning, samtidigt som kunskap, eller utbildning snarast är norm och något som hela tiden efterfrågas. Frågan är vad detta faktiskt innebär för människor ute i samhället. Det finns här ofta en konflikt. Samhället planerar långsiktigt och generellt medan individen ser det mer kortsiktigt och utifrån sina egna individuella behov.

Mikael Berg, doktorand i historia

Historielärares ämnesförståelse: Förändring, utmaning och konkretisering.

Utgångspunkten för avhandlingsarbetet är att lärare varje dag gör en rad didaktiska val i sin yrkesutövning. Det kan handla om vilka mål och vilket ämnesinnehåll som väljs för undervisningen i en viss undervisningssituation. Frågan är mot vilken, eller vilka grundvalar dessa didaktiska val görs? Mot bakgrund av detta är avhandlingsprojektet inriktat mot historielärares ämnesförståelse. Studien genomförs i två led. I det första ledet studeras lärarnas övergripande ämnesförståelse utifrån från hur de ser på skolämnets syfte och innehåll, samt vilka faktorer den anser bidragit till deras förståelse. I det andra ledet studeras hur lärarna tolkar och genomför den nya gymnasiekursen historia 1b. Här läggs särskild vikt vid vilka ämnesteoretiska perspektiv som synliggörs i lärarnas tolkning och genomförande och genomförande av kursen.
 

Mark Magnusson, doktorand i historia

Arbetstitel kommer snart

My research examines what affect youth out-migration had on the elderly in Sweden during the transitional period of social and economic liberalization, 1850-1920. My focus will be on the elderly who lived in regions in which unfavorable production capacity was compounded by high out-migration leading to a high elderly to working-age ratio. I am specifically interested in testing what theoretical role remittances and savings banking played in the transition from a preindustrial reliance on human capital to private pension savings, laying the foundation for a national system of elderly care. The study will rely on demographic and economic data to compare rural regions, census microdata from 1880-1900 to follow individuals born 1815-1820 from specific high out-migration regions and primary sources such as letters, questionnaires, and local publications to better understand 19th century personal transitions in elderly living.