Menu

Paper Surface Centre

Expertise in Surface Treatment and Graphic Technology

 

Paper Surface Centre is a prime international research centre for future sustainable functional surfaces of paper and paperboard. It is located at Karlstad University, one of the new universities in Sweden that has been a centre of learning since 1843.

Based on the competence generated from a long tradition and knowledge, the region is a hub of leading expertise within the field of surface treatment and packaging technology. The Centre ventures on the existing processs as well as on radically new functions, materials and processes.

The Centre enjoys supporting competences within Karlstad University which include Pulp and Paper Technology,  Mathematics, Environmental and Energy Systems, Materials Engineering, Biochemistry, and Mechanical Engineering.

 

13 november arrangerade forskningscentrat Paper Surface Centre, vid Karlstads universitet sitt årliga höstmöte.

Ett tjugotal deltagare bjöds på en rad forskningsframsteg inom energi, cellulosa, förpackningsteknik och bioekonomi.

Christer Gustavsson, PöyryChrister Gustavsson, industridoktorand som arbetar på Pöyry, berättade exempelvis om sin forskning om hur man kan utvinna bränslen i till exempel ett biovärmeverk med hjälp av pyrolys. Pyrolys innebär enkelt beskrivet att man hettar upp biomassa i syrefri miljö, vilket vilket delar upp veden i bland annat kol, gaser och pyrolysolja som kan raffineras till olika bränslen. Den stora potentialen finns under sommarmånaderna då värmeverken inte behöver producera så mycket värme, utan kan producera bränslen istället. Christer tittar också på hur värmeverken med hjälp av förgasning skulle kunna producera petroliumgaser. Han konstaterar att en produktion för kommersiell försäljning av gaser är svår att få lönsamhet i, men att den typen av process skulle kunna hjälpa till att minska ett verks egna energiförbrukningen och öka produktionen.

Anders Larsson, ValmetAnders Larsson från Valmet berättade om deras ”Lignoboost” som används för att extrahera lignin ur svartlutet i ett massabruk. Lignin kan exempelvis användas för att producera råvaror till diesel och bensin, aktivt kol och kolfiber. Anders siar om att det i framtiden kan byggas bilar av kolfiber från lignin, för att minska vikten och bränsleförbrukningen.
Lignoboost ökar också massaproduktionen eftersom den avlastar sodapannan och minskar antalet driftstopp. Enligt Anders kan man öka sin massaproduktion med lika många ton massa som man plockar ut lignin.
Lignoboost finns i kommersiellt bruk i exempelvis Bäckhammars bruk, Domtar i USA och några ställen till.

Leif Ericsson, Karlstads universitetLeif Ericsson, forskningsingenjör vid Karlstads universitet berättade vilka fynd som gjorts i forskningsprojektet Bio2Mat. Projektet går ut på att testa om en beläggning av zinkoxidkristaller på livsmedelstråg tillverkade av biomassa kan motverka bakterietillväxt. Deras försök har visat att det fungerar, så nu koncentrerar de sig på att utveckla bästa möjliga appliceringsprocess på olika typer av material. Att använda zinkoxid i samband med livsmedel är dock inte helt okontroversiellt. I EU är det inte tillåtet, och i vissa länder är zinkoxid förbjudet att använda i exempelvis solskydd, eftersom det finns för lite forskning kring ämnets effekt på människans hälsa. Dock finns ingen forskning som tyder på att det skulle vara skadligt.

Ali Naderi, InnventiaAli Naderi från Innventia berättade om deras forskning kring hur man kan framställa nanofibrillär cellulosa, NFC, samt vad den kan användas till. Först och främst är NFC lika stark som kevlar och den kan användas i elektronik och olika filmer. Barriäregenskaperna är utmärkta. Den största utmaningen ligger i att producera NFC billigt. Innventia har fått lyckats kapa nio tiondelar av kostnaden genom att förbehandla massan, men ännu återstår  nog en del arbete innan det blir kommersiellt lönsamt. En annan utmaning är att hitta bra applikationer. Ett applikationsområde är att spinna trådar som blir mycket starka. Ett annat är som additiv för att öka styrkan i papper.

Heikki Ilvespää, UPMHeikki Ilvespää från UPM inspirerade alla genom att berätta hur de ställer om sin produktion från pappersproduktion till produktion av en uppsjö av olika bioprodukter. Heikki konstaterade att världen nu går in i en ny våg i den industriella revolutionen – den hållbara vågen. Han berättade vidare att UPM nu satsar på sex olika affärsområden. Fortfarande är det pappersförsäljningen som står för cirka 60 procent av deras försäljning, men bara drygt en fjärdedel av vinsten. Den största vinsten gör företaget istället på bioraffinering.
– Vi vill använda hela trädet och skapa nya och fler produkter, säger Heikki. Mellan 2009-2013 ökade företaget sitt antal patentansökningar per år från 130-325. Deras utvecklingsarbete har gjort att de nu tillverkar bioenergi, biobränslen, biodiesel, biokompositer, biokemikalier, med mera. När en åhörare undrade hur det kommer sig att UPM gör egen diesel istället för att sälja råvaran till ett bioraffinaderi så svarade Heikki att ”vi har bruket, materialet och talloljan. Från det till diesel är steget ganska litet. Sedan har vi samarbete med en distributör. Den stora utmaningen är att vi alltid jobbat i vår värdekedja, och nu måste vi bygga nya samarbeten och värdekedjor”.

Tipsa en vän Dela på Facebook Dela på Twitter Dela med andra