Forskningsprogram 2010-2012

CSD har under sin drygt treåriga verksamhet utvecklats till en nationellt och även nordiskt viktig mötesplats och forskningsmiljö för forskare inom de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Övergripande målsättning

CSDs övergripande målsättning är tvåfaldig. Å ena sidan avser CSD att utveckla forskning och utvecklingsprojekt som uppfattas som så relevanta av lärare, rektorer och skolchefer i ungdomsskolan och inom lärarutbildningen att man önskar driva återkommande samarbetsprojekt med oss. Å andra sidan strävar vi efter att producera intressant forskning av så god kvalité, och utgöra en så attraktiv forskningsmiljö, att externa svenska och internationella forskare ser oss som intressanta samverkanspartners. En långsiktig strävan är att vi genom att nå dessa mål kan erkännas som en stark forskningsmiljö vid Karlstads Universitet och vid återkommande tillfällen kunna tilldelas externa forskningsmedel och utbildningsuppdrag för finansiering av verksamheten.

CSDs plats inom Karlstads universitet

CSD är ett centrum för ämnesdidaktisk forskning och utvecklingsarbete som grundats och fortfarande ”ägs” av fem ämnesgrupper vid Karlstads universitet, historia, geografi, religionsvetenskap, samhällskunskap och statsvetenskap. CSD är placerat inom avdelningen för politiska och historiska studier vid Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, där tre av de fem ämnena är hemmahörande. Geografiämnet ligger utanför avdelningen och religionsämnet utanför Fakulteten. Samverkan med samtliga ämnesgrupper och dess chefer fungera väl.

I följande avsnitt beskrivs kortfattat den ämnesdidaktiska kompetensen och forskningsinriktningen inom vart och ett av ämnena. Därefter tas upp egenskaper hos CSD som organisation och det mervärde, som gör att CSD är något mer än de fem delarna.

CSD - delar och helhet

Inom religionsdidaktik har en förhållandevis betydande ämnesdidaktisk forskningskompetens funnits under en längre tid. Professor Kjell Härenstams nyliga pensionering innebär emellertid en försvagning. Lektor Christina Osbeck har, trots att disputationen bara ligger några år tillbaka, en förhållandevis omfattande ämnesdidaktisk meritering och en position i svensk religionsdidaktik. Osbeck har framför allt varit aktiv inom forskning kring livstolknings- och värdegrundsfrågor, och har ett betydande kontaktnät både nationellt och internationellt. Osbeck är bl.a. redaktör för religionskunskapslärarnas tidskrift, Religion & Livsfrågor. Dock är Osbeck idag den enda disputerade forskare med religionsdidaktik som sitt dominerande verksamhetsområde. Lektor Maria Jansdotter Samuelsson som disputerade på en avhandling om ekofeministisk teologi har varit medredaktör och kapitelförfattare till en nyutgiven bok om betyg och bedömning inom olika ämnen i ungdomsskolan. Hon gav under hösten ut temanumret ”Religion/ livsåskådning och miljö” för Religion & Livsfrågor. Professor Henry Cöster är religionsdidaktiskt aktiv och gav nyligen ut ” ’… bedriva undervisning…’: Om kyrkans didaskalia”. Också docent Per Pettersson, religionssociologi, och lektor Sören Dalevi har aktuella religionsdidaktiska publikationer. En ämnesdidaktisk doktorand med fokus på mångfalds- och religionslärande inom polisutbildningen, Malin Sefton, finns i miljön. Karin Sporre, gästande professor i religionsvetenskap, är en central nationell religionsdidaktisk aktör. I miljön är också Sidsel Lied, førsteamanuensis vid Høgskolen i Hedmark och bl.a. ordförande för Norsk Religionspedagogisk Forskerforum, verksam.

Inom historiedidaktik har docent Bengt Schüllerqvist och lektor Kenneth Nordgren under några år varit aktiva på nationell och nordisk arena. Schüllerqvist har skrivit en översikt av svensk historiedidaktisk forskning på uppdrag av Vetenskapsrådet och lett ett projekt där undervisningstrategier hos gymnasielärare i historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap jämförs. Nordgren har skrivit en uppmärksammad avhandling om historiebruk i invandrarmiljö samt den svenska skolans sätt att (inte) uppmärksamma de miljöer invandrarna kommer från. Nordgren är huvudsökande för ett projekt som nyligen beviljats VR-medel, där forskare från Umeå och Malmö ingår. Lektorerna Martin Stolare, Johan Samuelsson och Ann-Kristin Högman har meriterat sig genom ämnesdidaktisk fortbildning och undervisning, och i Stolares och Högmans fall genom utbildningshistorisk forskning. Samuelsson har skrivit artiklar med inriktning dels mot bedömnings- och betygsfrågor, dels mot ämneshistoria. En rad historiker är aktiva som handledare för ämnesdidaktiska avhandlingar (Bengt Schüllerqvist, Kenneth Nordgren, Martin Stolare, Johan Samuelsson och Ann-Kristin Högman). Professor May-Brith Ohman Nielsen, Universitet i Agder, kommer under tre terminer att verka som gästprofessor på deltid, och utgör en väsentlig förstärkning av gruppens ämnesdidaktiska kompetens. Historiegruppen måste betraktas som en av de starkare historiedidaktiska miljöerna i landet.

Flera statsvetenskapliga studier med demokratididaktisk inriktning har lett till ämnesdidaktisk forskningskompetens inom ämnesgruppen. (Hans Lödén, Ann Bernmark Ottosson och Anders Broman). Inom statsvetenskap finns ett särskilt intresse för EU-undervisningens didaktik, som knyter an till ämnesgruppens Europaprofil (särskilt Magnus Lind, som dock ej är disputerad). Flera statsvetare är aktiva inom FLHS som handledare för samhällskunskapsdidaktiska avhandlingar (docent Hans Lödén, docent Curt Räftegård, lektor Malin Stegman-McCallion, professor Lee Miles) och deltar även i det nationella samhällskunskapsdidaktiska forskningsnätverk som CSD tagit initiativ till.

Inom gruppen samhällskunskapslärare har lektor Ann Bernmark Ottosson varit den enda disputerade. Bernmark Ottosson har därutöver medverkat i CSDs ämneskomparativa projekt. Bernmark Ottosson har dock börjat trappa ned inför pensionering. Två lektorer som disputerat med avhandling med annan utbildningsvetenskaplig inriktning är emellertid beredda att övergå till ämnesdidaktisk forskning (Martin Kristiansson och Nina Thelander). En adjunkt i ämnet är mitt i sin forskarutbildning inom samhällskunskapsdidaktik (Roger Olsson). Flera adjunkter är mycket aktiva i CSD-miljön och genomgår/genomgått ämnesdidaktisk fortbildning. Den danske samhällskunskapsdidaktikern Torben Spanget Christiansen från Syddanskt universitet i Odense har knutits till ämnesgruppen och CSD. En snabb utveckling pågår inom gruppen vad gäller ämnesdidaktisk forskningskompetens, och engagemanget av Spanget Christiansen kommer ytterligare att påskynda denna process. Samverkan med statsvetarna inom avdelningen innebär att gruppen forskare med intresse för samhällskunskapsdidaktik sammantaget är god.

Inom geografididaktik är kompetensläget svagare. Undervisning inom geografididaktik har i stor utsträckning letts av adjunkt Mats Nilsson. Nilsson har även medverkat i forskningsprojektet om gymnasielärares undervisningsstrategier, men skriver inte sin avhandling inom ämnesdidaktik. Sedan 1 oktober finns dock en geografilektor med inriktning på didaktik anställd (Hans Olof Gottfridsson) Ämnesgruppen har också börjat utveckla en långsiktig  planering för att stärka kompetensen och tre disputerade lärare har inlett ämnesdidaktisk fortbildning och planerar forskningsaktivitet – i ett fall i betydande omfattning (lektorerna Hans Olof Gottfridsson, Gabriel Bladh, Jan Swantesson).

CSD – gemensam genomförd och pågående verksamhet

CSD har under drygt tre år haft en forskningsledare på halvtid (Bengt Schüllerqvist). Inom CSDs ramar har under de tre åren bla bedrivits

-          månadsvis återkommande seminarier och mindre konferenser, ofta med svenska eller nordiska gäster

-          fortbildningskurser i ämnesdidaktik för universitetslärare och lärare i ungdomsskolan

-          ämnesdidaktiskt nätverksbygge – vid KaU, nationell och internationellt

-          aktivt konferensdeltagande inom flera ämnesdidaktiska miljöer

-          kontaktverksamhet med lärare i regionens skolor

-          regelbundna styrgruppsmöten där representanter för alla fem ämnena deltagit

-          ett egetfinansierat forskningsprojekt, som avslutats med en publicering

-          ansökan till och drift av en forskarskola för lärare i historia och samhällskunskap

 Genom halvtidsanställningen av forskningsledaren och de regelbundna styrgruppsmötena har en stabil organisationsstruktur med engagemang från de fem ämnesgrupperna kunnat utvecklas.

CSDs forskningsledare är ordförande för det svenska nätverket för ämnesdidaktik, som organiserar årliga rikskonferenser. Efterhand har varannan av dessa konferenser blivit nordisk. Nästa nordiska konferens förläggs till Karlstad 2011.Det nordiska kontaktnätet har bla genom dessa möten blivit omfattande.

CSD har tagit initiativ till årliga nationella forskningskonferenser inom historiedidaktik och samhällskunskapsdidaktik. Inom religionsdidaktik finns sedan tidigare sådana konferenser.

Till bilden hör att Bengt Schüllerqvist som varit CSDs forskningsledare sedan starten fyllt 66 år. Ett flertal av de mest aktiva inom CSD är i 40-årsåldern.

FLHS

I konkurrens med andra lärosäten har KaU och CSD fått särskilda medel (23 miljoner under 2,5 år) från regeringen för att inrätta Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap (FLHS). Detta har i hög grad bidragit till CSDs snabba utvecklingsprocess. 

Forskarskolan är uppbyggt kring en gemensam tematik – lärares arbete ur ämnesdidaktiskt perspektiv. Inom detta tema finns tre inriktningar: lärares berättelser om sina undervisningsstrategier, klassrumsstudier samt lärares arbete med betyg och bedömning.

En rad lärare från KaU, i första hand från historia och statsvetenskap, men även pedagogiskt arbete fungerar som handledare för 15 licentiander från hela landet. Det har varit påtagligt lätt att rekrytera gästlärare till FLHS, och miljön har uppfattats som stimulerande av dessa.

Återkommande gästlärare/handledare är bla  Ulla Runesson,(Göteborg och Skövde, fenomenografi, variationsteori och Learning Studies), Viveca Lindberg (Stockholm, pedagogisk bedömning och betygsfrågor), Erik Lund, Halden (historiedidaktik särskilt anglosachsisk sådan), Torben Spanget Christensson, Odense (samhällskunskapsdidaktik), May Brith Ohman Nielsen, Kristiansand (historia och historiedidaktik), och Agneta Bronäs (Stockholm, samhällskunskapsdidaktik).

Två av licentianderna, båda inom samhällskunskapsdidaktik, är rumsligt placerade inom CSD-miljön. Det finns ett intresse hos flera licentianter och deras skolchefer att hitta samverkansformer med CSD efter avslutade lic-studier.

Två avslutade projekt.

Två avslutade projekt har bidragit till att utveckla CSDs forskningsprofil. 2008 gav Kenneth Nordgren och Maria Jansdotter Samuelsson, med bland andra Johan Samuelsson som medarbetare, ut en antologi (lärobok) om betyg och betygssättning. 2009 var Bengt Schüllerqvist och Christina Osbeck redaktörer för boken Ämnesdidaktiska insikter och strategier – berättelser från lärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Medförfattare var Ann Bernmark Ottosson, Mats Nilsson och Thomas Nygren (Gävle/Umeå).

CSD i svensk didaktikforskning

Initialt dominerades svensk didaktikforskning av två perspektiv och två miljöer. I Stockholm och Uppsala utvecklades under 1970- och 80-talen ett läroplansteoretiskt och – historiskt perspektiv av aktörer som Urban Dahlöf, Ulf P Lundgren och Tomas Englund. En tydlig skolbildning finns kring Tomas Englund Örebro Universitet med tidskriften Utbildning och Demokrati som centrum. Läroplanens övergripande demokratimål och deliberativa samtal är centrala i denna forskningsriktning.

I Göteborg utvecklade Ference Marton på 1970 och 80-talen en fenomenografisk forskningsinriktning som främst studerade elevers olika sätt att uppfatta centrala begrepp under begränsade undervisningsekvenser.  Med bla Ulla Runesson som nära medarbetare har Marton under senare år, inspirerad av vistelser i Hongkong, utvecklat Learning Studies, en form för studier av lärares arbete i klassrum med en variationsteoretisk grund.

Dessa båda perspektiv stod inledningsvis i en tydlig motsatsställning till varandra. Englunds forskning hade en kritisk, historisk och strukturalistisk orientering medan Martons synsätt var psykologiskt och kognitivt. Länge saknades alternativa skolbildningar. Idag är de didaktiska och ämnesdidaktiska arenorna mer mångfacetterade. En inflytelserik inriktning utgör sociokulturellt lärande, ett mer sociologiskt perspektiv, med Roger Säljö som centralt namn.

Merparten av svensk forskning om lärares arbete har varit av allmänpedagogisk karaktär. Viss ämnesdidaktisk lärarforskning förekommit, men i begränsad omfattning. Internationellt finns en omfattande forskning att knyta an till.

Inom CSDs och FLHS verksamhet har lärares arbete ur ämnesdidaktiskt perspektiv varit ett återkommande forskningsintresse. I ämnesdidaktisk lärarforskning ingår att tydliggöra de aspekter av undervisningen som är knutna till det speciella ämnet, och särskilja dessa från allmänpedagogiska aspekter.

Forskningen utgår från föreställningen att läraren har ett handlingsutrymme i arbetet med sitt ämne, där val mellan olika sätt att undervisa kan göras. Ett annat antagande är att utformningen av lärarens arbete har betydelse för elevers lärande.

CSDs och FLHS forskning utgår också från föreställningen att det är givande att göra jämförelser mellan lärares arbete inom olika ämnen. Därigenom kan ytterligare insikter vinnas, utöver dem som kan göras genom forskning inom enskilda ämnen. Komparationer mellan ämnens utveckling i olika länder är ytterligare en dimension som CSD söker utveckla.

Metodiskt har ett ämnesbiografiskt perspektiv utvecklats, där lärares berättelser om sin relation till ämnet/kunskapsområdet över tid – från barndom, egen skoltid, högskolestudier och lärarutbildning till egen yrkesverksamhet under tidig och sen period studerats. Inom forskarskolan prövas andra metodiska ansatser såsom klassrumsobservationer, studier av examinationsmaterial mm. 

Vägval inför programutformning

Det finns en rad vägval som behöver göras inför utformningen av forskningsprogrammet. Sådana är

-          Hur styrt skall programmet vara – hur fritt för forskare att själva utforma sina projekt?

-          Forskningens inriktning – hur smal/spetsig, hur bred?

-          I vad mån skall de tidigare forskningserfarenheterna vara utgångspunkter – i vad mån skall en breddning eller förskjutning till andra perspektiv göras?

-          Rekryteringen av forskare – skall den vara intern eller extern rekrytering?

-          Skall forskningsmiljön under treårsperioden satsa på doktorander eller redan disputerade forskare?

Vissa vägval har redan gjorts av Fakultet Lärande. Nyckelbegrepp i deras tilldelningsbeslut och krav på programmen är praxisnära, stärkande av lärarprogrammens vetenskapliga grund samt forskning av relevans för undervisning av yngre barn.

De två första kraven sammanfaller med CSDs hittillsvarande strävanden. CSD har dock inte varit inriktat på studier av lärare som arbetar med yngre barn, men uppfattar en sådan fokusering som rimlig och väl motiverad, dels med tanke på utformningen av KaUs lärarutbildning, dels med tanke på bristen på sådan i svensk forskning.

Vad gäller övriga vägval har inom CSD gjorts följande bedömningar:

Inslag i CSDs forskningsprogram  

Styrning

-          Programmet skall innehålla en tydlig styrning på ett övergripande plan. Forskarna inom programmet skall samarbeta, och samarbetet kräver en ram för verksamheten, en gemensam tematik och målsättning.  Forskarna skall ha ett visst eget handlingsutrymme, men samtidigt bidra till en kollektiv forskningsinsats. Hur tätt de olika delprojekten i mer konkret mening skall utformas blir en fråga att ta ställning till i ett senare skede, och som de som forskare, som får uppdrag inom forskningsprogrammet, själva kommer att ha inflytande över.

Tematik

-          Ämnesdidaktisk lärarforskning blir forskningens huvudinriktning. Detta betyder dock inte att delstudier med fokus på elever eller olika betingelser för undervisningen inte kan göras. Lärares arbete är emellertid det centrala studieobjektet.

-          Två teman eller delprojekt skall utformas. Ett har lärares arbete med begreppsutveckling och de olika ämnenas språkliga aspekter som fokus. Det andra har lärares arbete med bedömning av elever och betygsättning som fokus. Dessa båda delprojekt bör uppfattas som varandra överlappande, men med olika tyngdpunkt.

-          Genom dessa val tar den fortsatta forskningen inom CSD sitt avstamp i de erfarenheter som redan gjorts inom CSDs och FLHS. De forskarstuderande betraktas som en väsentlig del av CSDs forskningsmiljö. Den forskning, som skall utformas inom CSDs forskningsprogram, kan utnyttja erfarenheter och efterhand resultat från de 15 lic-projekten.

-          Gemensamt för forskningen inom de båda inriktningarna skall vara ett intresse att utveckla former för beskrivning av hur lärare arbetar. Lärares arbete med begrepp och språkliga aspekter respektive bedömning och betyg är två aspekter av lärares arbete som särskilt skall uppmärksammas.

-          Forskningen utgår från föreställningen att den vetenskapliga kunskapen är svag om hur lärare arbetar när de utformar och genomför undervisning som behandlar moment inom kunskapsområden som historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi, oavsett om denna undervisning sker i termer av SO eller i termer av särskilda ämnen.

-          Önskvärt är att projekten kan belysa olika kvalitéer hos den undervisning som sker i integrerad form (SO) respektive i form av särskilda ämnen.

-          Vad gäller temat språk och begrepp bör uppmärksammas såväl lärarnas egen begreppsanvändning, när de reflekterar över ämnet, som lärarnas strategier för elevers begreppsliga utveckling.

-          Vad gäller temat bedömning och betyg är bedömningsbegreppet överordnat, och betygssättning ses som en speciell form för bedömning. Relationerna mellan bedömningens utformning och undervisningens mål och genomförande är centrala.

-          För båda teman gäller att studier av vissa aspekter av lärares arbete kan göras för hela grundskoleperioden, men att lärares arbete med yngre barn skall uppmärksammas särskilt. I figuren ovan har årskurserna 4-6 pekats ut; den konkreta avgränsningen av ”yngre barn” får göras efterhand.

Rekrytering av forskare

-          Rekryteringen av forskare skall huvudsakligen ske internt. CSD satsar i första hand på fortsatt kvalificering av redan disputerade forskare, inte på rekrytering av nya doktorander. Ålderstrukturen bland CSDs disputerade forskare är ett motiv till detta. En målsättning är att flera av CSDs yngre forskare genom verksamhet inom forskningsprogrammet skall kunna meritera sig för docentkompetens

-          En viss rekrytering av doktorander kan förväntas ske från FLHSs lic-are. Om externa forskningsanslag erövras under de närmaste åren kan dock rekrytering av helt nya doktorander bli aktuellt. En ny ansökan om lic-forskarskola kan bli aktuell, och då skall religionsämnet inkluderas.

-          Extern rekytering sker under de närmaste åren genom att några svenska och nordiska forskare på deltid knyts till FLHS och CSD. Ett ”International Scientific Advisory Board” inrättas med inledningsvis nordiska forskare  (May-Brith Ohman Nielsen, Torben Spanget Christiansen och Sidsel Lied). Svenska forskare som fortsatt knyts till CSD är bla Ulla Runesson, Viveca Lindberg och Kerstin von Brömssen (religionsdidaktik, Göteborg).  Historieämnet har fortsatt samverkan med Högskolan Dalarna. Internationell gästforskare med starka geografididaktiska meriter skall knytas till CSD under perioden.

Samarbete

-          Med det redan etablerade samarbetet skall aktiva insatser göras för att utveckla samarbete med i första hand Universitetet i Agder, Syddanskt universitet i Odense och Högskolan i Hedmark, och efterhand med andra internationella lärosäten/ämnesdidaktiska experter.

-          CSD skall söka utveckla forskningssamverkan med de övriga ämnesdidaktiska centra vid KaU kring delar av forskningsprogrammet. Delar av programmet kan genomföras som ett samverkansprojekt med aktörer från KaU och andra lärosäten. Detta kan bli särskilt aktuellt för delprojektet bedömning och betygssättning.

-          Parallellt med det forskningssamarbete, som här beskrivits, skall CSD utveckla samverkan med regionens kommuner, samt med de kommuner som har forskarstuderande inom FLHS. Sådan samverkan kan gälla fortbildning samt gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Delar av forskningsprogrammet bör utformas som ”forskningscirklar” eller ”Learning Studies” med grupper av lärare under ledning av forskare. Martin Stolare är koordinator för denna del av CSDs verksamhet. Se särskild PM.

-          CSDs forskningsprogram har utformats i första hand sådan forskning som finansieras med i dag kända medel från Fakultet Lärande. Ett viktigt inslag i CSD-miljön under programperioden blir emellertid även det VR-finansierade projektet Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället, med Kenneth Norgren som huvudsökande Det finns starka skäl att utveckla samarbete och söka synergieffekter mellan detta projekt och de som drivs inom forskningsprogrammet.

Övrigt

-          Även om forskning och utvecklingsarbete inriktat på ungdomsskolan utgör en huvuddel av CSDs verksamhet finns ett intresse för universitetsämnenas och universitetsundervisningens didaktik. En sådan verksamhet kan bidra till reflektion över den undervisning som CSDs forskare själva bedriver, och även bidra till att förankra ämnesdidaktisk reflektion och forskning i en bredare grupp av samhällsvetenskapliga ämnen.

-          Med en höjd ambitionsnivå är det nödvändigt att bygga upp en starkare ”forskningens infrastruktur”. Inslag i en sådan är att utveckla hemsidor, former för tidskrifts- och litteraturbevakning, samt tillgång till publiceringsmöjligheter. För det senare arbetar en utredning inom CSD med frågan om en elektronisk tidskrift/årsskrift för CSD-området. Ett nordiskt samarbete torde vara nödvändigt för att en tidskrift av det slaget skall kunna fungera över tid.

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3